söndag 30 november 2014

Hård helg..

Inledde helgen med Sweden International Horse Show på Friends Arena.

Bra arena för ändamålet, där halva delen (övre bilden) utgjorde bana för helgens tävlingar, medan den andra halvan (nedre bilden) var avdelad för framridning och mässa, vilket gav publiken bra överblick.



Oban var installerad hos snälla familjen W (tack!!!) så efter showen hängde vi kvar och minglade med diverse entourage till deltagarna. Hästfolk är rätt bra på att festa..

Rätt segt på lördagen med andra ord, men lyckades pallra mig i väg för att byta till vinterdäck (i sista stund tydligen) och till VH för att ta mig ut och träna med Zara. Först efter en paus med pizza på soffan dock..

Vi körde kompassen med tre olika långa linjer och några störningar samt närsök. Cattis anslöt för en sväng med hundarna och turen slutade med att vi blev jagade av två älgar. Läskigt!

Rätt dåligt med sömn även på lördag natt, men efter en stärkande frukost med kaffe, smoothie, ägg och smörgås var det dags för veckans stora träningstillfälle.


Zara, Linnea, Malin, Åke, Gunilla och jag körde ett upplägg med tre funkisar och tre ekipage i två släpp. Uppläggen var baserade på de situationer vi sett under höstens A-prov och syftade till att skapa störningar för hundarna. Något som passade mig och Oban perfekt då det blev tillfälle att handla utan att se hunden och att styra till ett anvisat område undan för vittringsstörningar.

Väldigt bra träning där vi fick tillfälle att slipa på våra svagheter. Nu ska jag befästa grunder och reparera andra moment under veckan och kommande helg för att vara redo till nästa batalj när vi ska jobba vidare med dagens brister.

Vi avslutade dagen med sen lunch och nu blir det en stund på soffan för att sanera inboxen inför en ny vecka.

Hoppas att ni har haft en bra helg!

torsdag 27 november 2014

Livstecken..

Inte mycket tid över till hund - eller bloggande här..

Åkte hemifrån 05:30 igår morse och var åter hemma 22:30. Jobb idag, plockade upp Oban på dagis för hämtning och rastning innan det var dags att ge sig i väg på kvällens styrelsemöte med SSRK Östra.

Ett väldigt bra möte där vi hann avhandla många viktiga frågor!

Hemma igen nu vid 22-tiden. Läggdags snart med andra ord.. Imorgon blir ännu en hektisk dag med jobb, lämna Oban hos Zara för att skynda vidare till Horse Show och hänga med hästfolk. Kul!


I helgen får det bli hundfokus och träningspremiär efter uppehållet på två veckor! Nu är vi laddade både Oban och jag efter en välbehövlig vila.

Känner ni igen bilden? Ledtråd: den finns på bloggen.


tisdag 25 november 2014

Jobb

Oban hos husse och klockan ställd på 04:00. Imorgon gör jag Oslo över dagen. Sedan är det nästan helg och dags att återuppta träningen. Mer om det senare.

#frånbloggerpåwindowsphone

måndag 24 november 2014

Tandvård

Vid veterinärbesiktningen förra veckan gjorde de en anmärkning om "lindrig tandsten", varvid jag bokade en tid hos bästa Cattis som är specialiserad på tänder hos hundar.

Ikväll var det dags.

Förhoppningen var att hon skulle fixa till garnityret, ungefär som när vi människor går till en tandhygienist. Fast, domen var hård. Det var ingen tandsten och därmed inget som går att åtgärda genom att skrapa. Istället är det plack, som kan leda till tandsten, och enda lösningen är att borsta tänderna.

Varje dag.

Vad är oddsen för att det kommer hända tror ni..? Jag tar verkligen Cattis på allvar och jag tror på vartenda ord hon säger. Fast jag är realist och jag vet hur mycket jag slarvar med mitt eget tandtrådande. Och vad min tandläkare tycker om det..

söndag 23 november 2014

Fyrkanten, fel mått och moules frites

Det var ju för ovanlighetens skull nästan lite sol idag, så mellan pysslet här hemma passade jag på att smita ut och köra lite "fyrkanten". Väldigt basic och på platt gräsmatta, men att repetera grunder skadar ju aldrig.

Sedan var det dags för grovjobbet med att flytta det mindre nätta skåpet inklusive innehåll. Med facit i hand skulle jag väntat med att beställa ett platsbyggt skal av hantverkaren, för skåpet var mycket större än de mått jag lämnat.. Kollade på tillverkarens web och trodde att det var en viss storlek, men skåpet var både högre, bredare och djupare i verkligheten..

Jaja, shit happens.. Avslutade kvällen på The Public och fick äta Moules Frites till förrätt följt av en riktigt bra burgare, så nu är jag laddad - och utvilad - inför en ny vecka.

Sömntutor!

Vi behövde nog den här helgen både Oban och jag. Kan annars inte förklara varför han, som annars är morgonpigg, varit lika utslagen som mig.

Kollegor hemma på after work i fredags. En sen sådan, då de gick hem först vid 5-tiden på morgonen. Lugn lördag med andra ord, där vi tog en sväng i Hansta, plockade med lite saker hemma - och spenderade en kväll i soffan (det börjar bli lite väl ofta nu kan tyckas).

Gick och lade oss i rimlig tid - för att vakna 12 timmar senare. Panik. Var tog dagen vägen?

Nu ska vi flytta vapenskåp och prylar. Licensen är på plats sedan några veckor sedan och nu ska så även prylarna. Återkommer med slutresultatet! Har bett hantverkaren bygga in skåpet i samma stil som de garderobsdörrar han byggt. Det kan nog bli riktigt bra!


Trevlig söndag på er!




torsdag 20 november 2014

I-landsproblem

Ja, jag vet. Jag har det. I-landsproblem alltså..

Men, nu vet jag vad jag ska köpa till mig själv i julklapp. Återkommer med min önskelista.

Och om ni undrar vad det har med hund och hundträning att göra (eftersom det här ändå ska vara en hundblogg) så kan jag hinta om att det kommer frigöra oceaner av tid. Ungefär som Mathem's reklam "Vad ska du göra med all tid som blir över?".

Det och en personlig assistent. Sedan kanske jag hinner träna hund. 



onsdag 19 november 2014

Sumpgas, schamponering och besiktning

Mysig promenad med Annika och Zingo i Ursvik ikväll.

Mysig, fast det var nog sista gången i just Ursvik innan det fryser på och blir kallt. Oban lyckades hitta något riktigt rötträsk och luktar fortfarande sumpgas - trots schamponering.

Suck. Schamponering var nämligen ett måste då vi skulle vidare till veterinären för besiktning (eller faktiskt helt nödvändigt för att ens vistas i lägenheten, så illa var det). Nu är han hursomhelst friskförklarad och klar för att uppgradera försäkringen.



tisdag 18 november 2014

Att vila. Eller att inte vila..

Tur att de tar hand om Oban på dagis, för här hemma har det inte blivit mycket till aktivitet de senaste dagarna. Jag känner mig som världens sämsta matte, fast jag tror att han överlever två dagar med endast rastning morgon, middag och kväll med mig följt av en timmes promenad och rastning på dagis.

Lite vila och tristess är förvisso bra som omväxling till en intensiv höst - och det är egentligen helt enligt plan att vila i 10 dagar innan det är dags att exekvera på den plan som börjar ta form.

Det dåliga samvetet handlar kanske inte så mycket om själva vilan, utan om att jag själv borde komma ut och röra på mig.. Just för att det är en träningsfri period för Obans del. Just för att det är svårt att hinna med att träna både honom och mig själv. Så - nu får det bli vila med promenader fram till nästa helg. Varje dag. Hörde ni löftet..?


måndag 17 november 2014

Inte semester, men lediga

Ingen semester kanske, men idag är vi lediga.

Eller lediga och lediga. Jag har jobbat och Oban har varit på dagis. Fast vi har bara gått en kort sväng nu efter jobbet och redan hunnit dammsuga av de värsta grus- och hårhögarna, köra en maskin med tvätt, tömma diskmaskinen, öppna posten och skrubba av leriga stövlar. Jo, och jag söker fortfarande en personlig assistent om ni har en lämplig kandidat att presentera... :)

Nu blir det något så ovanligt som en kväll på soffan med en kopp te (måste köpa nytt märkte jag för favoritblandningen är tydligen slut sedan jag drack te senast förra vintern..) och pepparkakor framför Kockarnas Kamp eller Historieätarna. Kanske måste zappa rentav? Stressigt värre.






söndag 16 november 2014

Semester?

Helt slut efter helgen..!

50 mil ToR och uppstigning 03:50 för att jaga en heldag och komma hem sent på kvällen är ingenting mot att hänga med en guddotter en hel helg.. :)

Fast - vi har haft väldigt mysigt - och roligt tillsammans med Zara och Nea.

Lördagen spenderades i stallet där tjejerna fick en ridtur och hundarna (och vi) fick en skogspromenad. Sedan fortsatte vi med middag på kvarterskrogen följt av bio med popcorn och godis på Heron City.

Behöver jag säga att vi somnade ovaggade?

Idag kunde guddottern lägligt nog hänga med Nea igen, vilket passade bra då Zara och jag ville vara med på Östras medlemsmöte om och inför regelrevideringen.


Tack bästa familjen W för barn- och hundvakt samt trevligt sällskap!



Sabina med två nöjda tjejer


Laddade med läsk, popcorn och godis inför filmtajm

Medan andra fick vara i det nya hundrummet hos familjen W

Medlemsmöte för SSRK Östra


fredag 14 november 2014

Att tämja ett lejon

Ja, det är ungefär så det känns.

De krafter som tar över under praktisk jakt är enormt starka. Och de retningar som uppstår under praktisk jakt är svåra att iscensätta under träning.

Oban är en god viltfinnare som gladeligen sliter på djup och bredd oberoende av terräng. Oban kan uppgifterna och är skolad i momenten. Men lusten att jaga väger ibland över till förmån för hans will to please. 

Nu ska vi hitta en balans mellan att jaga självständigt - och att samarbeta.

Som sagt, planen börjar ta form. Höstens prov och jakter har gett vid handen vad vi behöver förstärka, förbättra och förändra. Det finns ett antal uppslag vad gäller handling, störning och övningar. Jag har fått många bra råd - och jag har världens bästa träningskompisar.

Det här blir en rolig vinter!

Bild från Wikipedia/Corinata

"Det tar sig" sa mordbrännaren. Och om A-provet på Sundsta..

När vi ändå är igång och samlar på 0:or tyckte jag att det var lika bra att anmäla till årets sista A-prov inom Östra. Som kommissarie för A-provet i Rimbo hade jag rätt till förtur och såg provet på Sundsta som en möjlighet att stänga böckerna för året med ytterligare underlag till en träningsplan inför nästa säsong.

Linnea och Scott kom också med, vilket var roligt för då fick vi sällskap dit och där. På plats var många bekanta ansikten både bland startande och funktionärer och det var trevlig stämning hela dagen.


Oban och jag lottades startnummer 8. Perfekt, då vi skulle gå som hund nummer två i grupp nummer två. Skönt att slippa lång väntan, utan att få gå ut i arbete ganska direkt. Obans första apport blev ett långt skick, över golfbanan, vidare över ett dike med vass och upp på fairway igen, men han hade markerat den även om han inte skickades direkt och hade en bra minnesbild. Även apport nummer två kom in okomplicerat. Här valde jag att blåsa stopp, ta kontakt och rikta in honom i området. Den tredje apporten blev det lite missförstånd kring vad gäller anvisningen, men när jag hade Oban i området jag blivit anvisad föll han själv ned och tog fågeln.

Grundomgången klar och vi var med! Jippie! I den här sporten gäller det att dela in dagen i delmål och vara glad för varje apport börjar jag inse. Det är långt från ett WT med fem rutor och fem chanser..

Den fjärde apporten kom på en ny såt. Här hade det kommit några flog och fallit en del vilt, när vi blir anvisade en apport ute på vattnet. Oban hade markerat flera nedslag både till höger, vänster och utanför den apport vi skulle hämta. Jag skickade i, tog tillbaka lite, riktade om och skickade ned i vattnet igen. Han började simma och drog lite mycket till höger. Jag blåste stopp och lade vänster två gånger. Det var inte direkt distinkt uppföljning på signalerna, men jag som känner min hund tyckte mig ändå se ett "jag hör att du blåser och jag förstår vad du säger, men det är för kallt i vattnet för att fullfölja och vända om och kolla vad du vill". Lite orolig blev jag, men efter två signaler föll han av åt vänster och fick rak riktning mot rätt fågel. Femte apporten blev en anvisning in i en vass. Tjoho, vår favoritgren. Jag skickade Oban så att jag såg honom så länge som möjligt. Blåste ett stopp, tryckte ut och lade på sökdrill. Träff.

Nu var det skönt att komma in i värmen och äta lunch. Oban fick pyjamas, energifoder och vila i bilen, medan vi serverades en god lunch, kaffe och fikabröd. Suveränt att kunna erbjuda sådan service till de startande - väldigt uppskattat!

Efter lunchen annonserade domarna vilka som gått till final. Det var Trond Gjøtterud med Masterkey´s Ice Climber, Berit Gjøtterud med Searover Day Riff, Jenny Hamring med Caper Cailie´s Art - och vi.

Finalen gick som en walkup på fasan. Jenny fick bryta relativt snart, vartefter vi var tre på linjen. Efter en del traskande fick vi varsin markering och Oban spikade sin perfekt (i efterhand fick jag veta att vi hade två A-apporter med knock up och att det här var den ena). Sedan blev det lång väntan innan det kom fler apporter.

Alla tre hundarna skickades på en apport med dold nedslagsplats och alla tre hundarna var ute i säkert 5-6 minuter och jobbade. En rejäl utmaning att hålla en hund i området, när det inte går att se den, utan enda stödet är riktningen från domarens käpp (den domare som står i området). Här var det risk att bli eye wipeade av domarna, men de hittade ingen fågel. Det faller ytterligare vilt och Berit skickar sin hund och den får jobba länge och väl, vilket den gör mycket bra, i området innan apporten kommer in.

Nu var det Trond och jag som skulle ha ytterligare varsin apport. Situationen uppstår igen, vi skickas på en fågel med dolt nedslag och båda hundarna jobbar länge, återigen 5-6 minuter, i området utan att hitta något. Det sliter enormt på både hund och förare att jobba så länge utan att få utdelning kan jag säga..! Roligt att höra i efterhand var att Oban tydligen låg fint och jobbade i anvisat område. Däremot kan jag väl medge att inkallningen inte var 100%-ig.. Men han kom in..!

Vi byter nu mark och går längs med en kanal, där det lyfter två fåglar. Båda hundarna markerar den som faller sist, då den plaskar tydligt i kanalen en bit bort. Trond skickas på den och spikar fint. Vi anvisas den andra apporten. Jag trodde verkligen att Oban hade sett den, men icke. Vid det här laget var han extremt tungstyrd. Han tog alla signaler, men ville lämna området flera gånger och gå mot markeringen i kanalen. Irrationellt beteende av honom, som brukar släppa störningar och särskilt när de blivit inhämtade. Vi fick joxa och trixa ett tag, men fågeln kom inte in :( Med facit i hand var han nog slut i skallen här. Han tog signaler, han gick inte ur hand, men han jagade inte där jag bad honom utan var uppenbart låst vid störningen i den apport han markerat. Inte så konstigt att skallen tagit slut efter att ha skickats och förts länge på två apporter där han gått tom. Men det ska de väl klara..? Nu får vi bara börja träna annorlunda - och mer.. :)

Underbart sportmanship av Trond, som medan jag handlade Oban på sista apporten, sträcker fram en isskrapa för att hjälpa Oban att se mina tecken bättre. Oerhört tacksamt!! Vid det här laget hade det börjat skymma och sikten var ganska dålig. Nu hjälpte det ju inte, men gesten värmer mig! Hela eftermiddagen på linjen var det härlig stämning och inte alls konkurrens, utan gemenskap och glädje över att se varandras bra hundar. Gulliga Berit och Trond!

Väl uppe på gården presenterades placering och priser. Berit och Riff fick ett 1:a pris och 1:a placering, Trond och Femme fick ett 2:a pris och en 2:a placering medan Oban och jag fick ett 2:a pris och en 3:e placering - med fina priser från någon djurbutik.


Jag har med mig massa nya lärdomar från dagen vad gäller hur jag skickar, hur jag handlar (de snälla norrmännen kom med många bra tips som jag tacksamt tar med mig), hur viktigt det är med mental styrka och uthållighet - och återigen, hur annorlunda det är med vittring från fältfågel. Planen börjar nu ta form på allvar. Träningen har ändrats sedan provet i Rimbo och redan på två veckor ser jag stor skillnad - vilket också gav gårdagens resultat. Bra kvittens och värdefullt med ytterligare erfarenhet inför fortsatta träningen, så avsikten med att anmäla på provet uppfylldes.


Varmt grattis till Berit och Trond som tog hem första- och andraplaceringen! Duktiga förare och duktiga hundar! Vägen hem till Norge måste känts lite lättare med de två högsta pallplatserna till familjen.

Stort tack till Lasse och Cilla, jägare och gården för ett fantastiskt fint prov!

Bilder från Linnea. Jag brukar ju vara skeptisk till att inviga nya kläder i tävlingssammanhang, efter dåliga erfarenheter av detta, men det gick ju hyfsat med nya jackan.. :)



tisdag 11 november 2014

Ljus och mörker

Jobbade hemifrån idag, i ett försök att sitta ostörd i arbetet med att exekvera på ett program genom att definiera förutsättningar och planera för aktiviteter. Nu har vi en plan som jag ska presentera imorgon.

Passade på att utnyttja ljuset under lunchen för att köra lite signaler och styrning.

Efter jobbet mötte vi upp Annika och Zingo för en mysig sväng i motionsspåret vid Kanaanbadet. Vi konstaterade att det ändå är ganska bra att bo i tätort. Även om det vore härligt att bo på landet med alla möjligheter det medför med hund är det ändå en fördel att bo relativt centralt - åtminstone så här under den mörka årstiden, då vi har ett stort utbud av gångstigar och löpslingor som är upplysta.

Sedan var det dags för kvällspasset. Vi ska rekrytera vissa profiler och för att söka inspiration för att sätta ihop en annons Googlade jag på mig själv för att hitta annonser som publicerades hos min förra arbetsgivare när jag sökte vissa profiler där. Det var ju roligt att se träffarna på sitt eget namn. Hittade bland annat den här som jag inte sett förut, från det - ur mitt perspektiv - omskrivna Labradormästerskapet 2013:

http://svenskjakt.se/hund/jaktprov/hemmaseger-i-labbarnas-masterskap/

Roligt att våra hundtävlingar publiceras även i andra media och jag, som blidkades något när Labradorklubben Södermanland själva lämnade in en motion om regelrevidering efter mästerskapet, är ju inte alls långsint... ;) Dessutom fick vi ju en fantastiskt fin rosett från just Labradorklubben efter A-provet i Rimbo. Jag ska nog bli medlem igen, det är ju faktiskt ett gott syfte och de gör mycket bra saker.





måndag 10 november 2014

Att ha en vilodag

Idag fick det bli en vilodag för Obans del med endast en rastningsrunda på väg hem medan jag avhandlade jobbsamtal.

Egentligen har vi inte tid att vila, det finns alldeles för mycket att träna in och repetera, men det här mörkret utesluter tyvärr träning på vardagarna.

För att stilla mitt dåliga samvete som frånvarande matte blev det istället lite sakletning här hemma medan jag fixade med annat. Och så klippte vi klorna.

Mer glamoröst än så blir det inte en regnig måndagkväll i mitten av november.



söndag 9 november 2014

Styrning på en söndag

Väldigt värdefull träning idag!

Styrning med timing och precision var temat för dagen. Upplägget var ungefär som förra helgen, med vittring som störning - och vi använde fyra olika områden med varierande terrängbyten.

Nyttigt för oss båda att skapa moment där styrning är ett måste och där jag måste vara proaktiv och ta kontroll över situationen.

Det här hade vi behövt börja träna på för länge sedan. Nu får det bli receptet en tid framöver tillsammans med:

- linjetag a' la Kompassen
- markeringar
- närsök

Vår sparringpartner på väg in med en störningsmarkering.

lördag 8 november 2014

Härliga helg!

Hemma efter ett dygn hos bästa ex-svärföräldrarna, där vi blev bortskämda vid ankomst igår kväll med bubbel, god mat och fina samtal i härligt sällskap.

Dagen inleddes med en frukost i brasans sken och värme, följt av en promenad där vi gick rakt in i en rådjursjakt. Oban passade, sin vana trogen på Munsö, på att bada. November? Det är ju ingen is än!!

Fortsatte till Zara för ett träningspass. Vi skulle köra två övningar, men gjorde nog lite fel... Eller så var det fel på våra pipor - och dummies..

Den första övningen gick bra ur ett styrningsperspektiv. Båda hundarna tog signalerna bra. Handlingen, för min del, kan väl det sägas en del om nu när jag sett det på film... Jag måste verkligen jobba på det där med timing, för varje sekund går det onödiga meter. Tydligen...

Den andra övningen var intressant när det kommer till Prinsessan Pejla ;) Kanske det är konkurrensen från nya familjemedlemmen Bean som gör att det är mycket egen vilja som visar sig på hunden helt plötsligt :) Eller så var det fel på pipor och dummies, som sagt.. :P

Sista övningen var väl egentligen katastrof träningsmässigt. Men nyttig ur ett handlingsperspektiv. Syftet var att hålla hunden i ett område på 15 x 15 meter på ett dolt skick på ca 120 meter. Nyttigt för mig, men kanske lite avträning i viss mening.

Sedan lättade vi upp det hela med att avsluta med lite markeringar och repetera gårdagens "klockan" för Bean, vilket var bra.



Ett litet morgondopp i november

Fina Filur på Norrbyberg

Oban i det 15 x 15-område som var ett närsök på 120 meter




torsdag 6 november 2014

SKK om gentester

Läste precis ett utlåtande om gentester från SKK's avelskommitté och delar deras resonemang.

Om ni inte orkar läsa hela underlaget, som finns här http://labradorklubben.se/avel/SKKsDNAokt14.pdf sammanfattas tillämpningen av genetiska tester i avelsarbetet med detta:


"Genetiska tester är ett utmärkt verktyg i avelsarbetet för bättre hälsa hos våra
hundar, förutsatt att dessa tester är tillförlitliga, relevanta och används på ett
klokt sätt. Uppfödare och hundägare bör noggrant utvärdera nyttan med och
konsekvenserna av ett genetiskt test innan detta utförs. Risken med ett ensidigt
eller överdrivet fokus på DNA-testresultat är att andra viktiga åkommor eller
egenskaper hamnar i skymundan. SKKs avelskommitté vill understryka vikten
av att man i avelsarbetet utgår ifrån hur vanligt förekommande och hur stort
kliniskt problem en sjukdom är, snarare än att utgå ifrån vilka tester som finns
tillgängliga. Om en sjukdom inte utgör ett kliniskt problem i rasen och/eller det
DNA-test som erbjuds för denna åkomma inte anses tillförlitligt är det bättre
att avstå från att testa sin hund. Risken är annars att avelsbasen begränsas på
felaktiga grunder, eftersom du som uppfödare är skyldig att ta hänsyn till
testresultatet i ditt avelsarbete. Det är viktigt att ha i åtanke att hundavel
handlar om mycket mer än enstaka sjukdomar, och att genetiska tester, även
om de idag är många, inte ger hela bilden."



Som lekman har jag, utöver sjukdomsbilden och gentester, en hel del andra funderingar kring avel och uppfödning. Jag har berört dem förut, från rasstandard till annat - och kommer få anledning att återkomma vid tillfälle.

På bilderna några valpar efter Oban i kullen hos Zetastar 2013.




onsdag 5 november 2014

På västfronten intet nytt..

Inte så mycket att rapportera om på den här fronten. Skulle varit på AW med jobbet för att fira Partner Awards och andra utmaningar, men fest och firande går inte alltid först.

Oban och jag tog en tur på en timme i mörkret. Och väntar fortfarande på kylan och vintern. Fast det var bättre idag!


Läste att Tommy/Q's och Tomi/Lazlo ska representera Finland på ICC i Frankrike i december. Vilket - oslagbart - team! Ska bli intressant att följa dem! Stort lycka till! Håller tummarna för er!


tisdag 4 november 2014

I väntan på vintern..

Utrustad med telefon och hörlurar passade jag på att avverka ett jobbsamtal under kvällens promenad på en timme. Det går ju inte att träna i mörkret, så att kombinera rastning med viss motion och jobb var perfekt!

Mindre perfekt med rådande väderlag dock. Jag är redan trött på att avsluta varje promenad med att baxa in Oban i duschen - och säsongen har knappt startat.. Nu hoppas jag på minusgrader och lite snö snart. Från nästa helg och framåt vore lagom.



måndag 3 november 2014

Administration och Utställning

Det är för mörkt för att träna på vardagarna nu, så det fick bli en promenad istället. En timme och en kvart runt naturreservatet här hemma närmare bestämt.

Sedan var det dags att ta tag i administrationen efter höstens prov inom Östra där jag varit kommissarie på ett A-prov och ett B-prov. Resultaten har jag registrerat i SSRK Prov/SBK Tävling samma dag som provet, men jag har samlat på mig prislistor och protokoll för att skicka in till kansliet vid ett och samma tillfälle. Nu var det dags.


Apropå SSRK Östra och vår verksamhet kanske ni har sett att vi söker efter sådana som är intresserade av att engagera sig i Utställningsverksamheten. Här är inlägget från http://www.ssrkostra.se/ Hör gärna av er om ni tycker att detta verkar spännande och roligt!


Vill du ingå i en arbetsgrupp för Utställning inom Östra?
De 14 olika raser som SSRK representerar har uppstått genom selektiv avel på utvalda egenskaper. Egenskaper som präglar våra spaniels och retrievers - och egenskaper som SSRK anser är viktiga att värna om. Utställnings- och jaktprovsverksamheten inom SSRK är inte bara tillfällen för oss medlemmar att pröva våra hundar, utan utgör även ett viktigt verktyg för avelsverksamheten.

Östra arrangerar sedan flera år en årlig utställning på Ulriksdal och vill nu utöka omfattningen till en ordinarie arbetsgrupp för Utställning. Vill du ingå i en sådan för att planera och genomföra aktiviteter inom ramen för Utställningsverksamheten inom vår avdelning?

Kontakta Jenny Långström, sekreterare@ssrkostra.se >>

söndag 2 november 2014

Köpstopp


Ooops. Kanske dags för köpstopp för mig nu? Om inte självinsikten slår till så har fru W ordinerat det..

Fast till mitt försvar tappade jag ett koppel på jakten i fredags och det nya kopplet behövde sällskap av nya strumpor. Och en jacka.. Till mitt vidare försvar (ni märker att jag behöver försvara mig) ska den vara vind- och vattentät. Dvs precis ett sådant plagg som saknas i min garderob för den här årstiden..



Morgonpasset

Morgonpasset är avklarat.

Fyra områden med lite olika moment. Dessvärre värdelösa bilder för ljusförhållandena ute är lika med noll och jag orkade inte redigera. Håll tillgodo.


Område 1
Oban fick vara kvar i bilen medan jag vittrade in området med det höga riset med en fågel och gick ut i skogen, ytterligare ca 40-50 meter bakåt, och droppade en boll bland de stenar som skymtar. Skickade först mot området, blåste stopp och närsök för att få in fågeln. Skickade sedan rakt igenom vittringsområdet mot bollen. Här kanske han har lärt sig något från igår (?) för det var inte tillstymmelse till att stanna och jaga. Däremot blev det lite styrning väl ute i området med bollen, då det var extremt kuperat där, varvid jag tappade honom och tog hem ett par gånger. Han tog signalerna fint och det är ju bra att stämma av pipan ibland.


Område 2
Här hade jag vittrat in ett område i diket framför björkarna till vänster, dit jag skickade honom och höll honom på närsök och styrde tillbaka. Efter ett tag tog jag kontakt och lade honom ytterligare 20 meter höger i diket där det fanns en fågel. Här hade vi lite diskussioner om att hålla sig i anvisat område och inte bli för stor, men när han väl sökte där han skulle blev han belönad med styrning till rätt område.

Område 3
Ännu svårare att se på denna bild.. Här hade jag vittrat in och droppat en fågel vid den mur som skymtar. Skickade dit, blåste stopp, lade på närsök. Skickade sedan ut, över området upp på krönet som skymtar bakom, där det fanns ytterligare en fågel. Felfritt arbete.


Område 4
Här droppade jag en fågel synligt vid björkarna längst till vänster i den högra raden. Hade även droppat en fågel dolt vid björkarna längst till höger i den vänstra raden (är ni med?). Skickade mot den synliga, till höger, blåste stopp precis framför och lade honom vänster - och fick träff.


Ja, vad ska jag säga. Antingen var retningen mindre idag, eller så har han lärt sig något, för jag såg inte tillstymmelse till samma beteende som i fredags eller lördags. Tur kanske?

Nu är det dags för firande igen. Bästa kusinen fyller år så vi ska svida om och ansluta till kalaset. Ha en härlig dag!


lördag 1 november 2014

Att träna på rätt saker

Jag har tränat på fel sätt!

Nog för att det har gått hyfsat på B-prov och WT'n, men nu när jag börjar förstå hur A-proven går till inser jag att träningen vad gäller grunder, störningar - och framförallt situationer - behöver vara helt annorlunda.

Åtminstone för Oban.

Han kan ju ta tighta störningar i fråga om apporter, han kan sortera mellan markeringar och dirigeringar etc. - men i situationer där de jaktliga egenskaperna i honom väcks - tar just jaktlusten över. Sådant som störning har vi aldrig tränat på. Jag har gladeligen varit med på ett antal jakter och mest bara njutit och varit glad över diverse apporter, markeringar, dirigeringar och sök. Jag har inte riktigt förstått hur jag borde använt dessa tillfällen för att ta med mig hem situationer till träningen. Förrän nu. Egentligen är det väl inte så konstigt. Att inte veta hur träningen ska läggas upp när målet inte är klart. Nu först, när vi startat på och sett ett par A-prov, vet jag vad vi har för mål och nu blir det en annan typ av träning framåt.

Igår var nämligen ännu ett bevis på hur jaktlusten tar över. Jag skulle egentligen varit i Köpenhamn, men det behövdes inte så när jag erbjöds att följa med och apportera tackade jag ja. Det blev en fantastisk dag i härligt väder och fint sällskap. Gårdagen blev ett perfekt tillfälle att träna på mycket, då vi bara var med som side-kick, och jag fick med mig mycket hem. Otroligt värdefullt! Tack!
Det som bekymrar mig efter gårdagen är dock att den hund som är så omedelbar i reaktioner på dummies och utan störning i form av vittring efter vilt blir helt annorlunda i dessa sammanhang. Respons på signaler går som i slow motion och han kan inte riktigt släppa jagandet utan "ska bara" a' la Alfons Åberg. Det är inte acceptabelt då det kommer resultera i minus och knock down på apporterna framgent, så nu behöver vi träna!

Släpade därför med mig fina tjejerna Zara och Annika ut i regnet idag för att rigga lite övningar. Egentligen sådana moment vi brukar köra inför WT-träning, men nu med störningar i form av vittringar av vilt, vilket skapar helt nya situationer och - tydligen - provocerar fram oönskade beteenden. Suveränt! För som jag brukar säga "går det bra på träning har vi inte lärt oss något" - och här lyckades vi faktiskt ställa till det - och räta upp det - för hundarna, så förhoppningsvis har de lärt sig något. Det här ska vi göra mer och oftare!

Nästa gång i sol tänker jag :) Tack för idag tjejer!



Här Oban på väg in med en av gårdagens apporter. Allt skytte hade skett och all fågel hade fallit framåt när vi blev anvisade en apport 180 grader bakåt. Uppskattningsvis 120-160 meter, vilket är svårt att se på bilden då det bara är leråker emellan, men det var långt. Där Oban är på bilden är han nästan framme vid mig, vilket kanske säger lite om hur mycket åker han har bakom sig upp till dungen där apporten låg. Roligt att se att han gick ut helt dolt på det avståndet och jagade i rätt område. Träff!