Här har det inte
bloggats på länge. Hade en intention på nya året och kom igång relativt bra.
Men sedan kom det en del jobb och en hälta emellan.
Nu är Oban fit for
fight och om tjejerna är på imorgon tänkte jag att vi skulle mjukstarta lite
med träning, innan jag ansluter till V75 på Solvalla.
Av olika skäl har
jag blivit påmind om mina tidigare val. Att leva enligt norm, eller att bryta med
allt vad det innebär i sociala ställningstaganden. Jag levde det perfekta livet
med min bäste vän vid min sida. Fast jag valde att avsluta det. Ett beslut som
påverkade mig mer indirekt än direkt i den mening att jag sedan dess känt
dåligt samvete, skuld och sorg över hur illa jag gjorde någon som stod och står
mig så nära. Ett beslut som resulterade i en form av flykt vilket jag beskrev i
ett inlägg i höstas:
http://searoverallinduff.blogspot.se/2015/09/att-gora-en-avbon.html
Ett beslut och ett
val som garanterat givit mig ett antal minus vad avser karma. Ett beslut och
ett val jag inte ångrar, men som fortfarande ger mig dåligt samvete vad avser
den smärta och besvikelse jag orsakat andra.
För att en gång för
alla avhandla frågan om efternamn. Jag hette Zachrisson innan jag gifte mig.
Ett namn som var väl etablerat i den bransch jag verkar, där jag gick under
nicknames som JeZa etc. "Hela" denna värld hade stora problem att
ställa om sig till att jag helt plötsligt hette Långström. Varför bytte jag då
inte tillbaka till Zachrisson när skilsmässan gick igenom? Av flera skäl
faktiskt. Dels för att jag bytte jobb efter skilsmässan, varför ett namnbyte
skulle kunna uppfattas som om jag ingått ett nytt partnerskap. De hade precis
lärt sig att kalla mig "Långstrumpa". Men också för att ett namnbyte
är ganska omfattande vad avser att ersätta alla behörigheter du har någonstans
och jag har inte haft tid - eller ork - att ta tag i det. Med en accept från
min exman och mina ex-svärföräldrar har det känts enklare att behålla namnet.
Därtill gick min biologiske morfar bort, dvs stamfadern till Zachrisson. Så om
jag nu ändå skulle byta namn vore det lämpligare att byta till min pappas,
vilket är Lind. Något som skulle bli ännu mer confusing. Jenny Lind. Den
berömda sångerskan. Vilket bara skulle skapa ännu mer förvirring i det nätverk
jag ändå etablerat under mina 17 år inom branschen. (17 år? Jag minns när jag
tyckte 5 år var old school. Nu är jag en av dinosaurierna..)
Så. Låt mig ha detta
efternamn ett tag till för att undvika förvirring - och administration…
Dessutom är namnet Långström ett namn jag känner stolthet inför. Min exman och
hans föräldrar är några av de finaste människor jag träffat och det är en stor
sorg att ha lämnat deras familj. Samtidigt som det är en enorm glädje att få ta
del av deras värme och generositet som de fantastiskt fina människor de är! Något som berikat mig och fortfarande ger mig energi och värme. Tack.
Ja, och så är ju
egentligen det här, mellan varven (!!), en hundblogg. Sedan senast har Oban blivit
fräsch från sträckningen och framförallt - nu börjar planerna bli konkreta.
Zara och jag har varit på en turné och nu är hane vald. I sommar blir det, om
allt går som det ska, en utökning av flocken. Läs mer här
https://www.facebook.com/Artemissil-Gundog-1376974955943284/ Till dess är planen att Oban, på sitt sjätte år, ska ställas inför nya utmaningar. Kaxigt? Ja, fast det är så ni i hundvärlden känner oss.. Och han är ju ändå Nordisk Mästare, svensk och norsk champion, så med lite träning och vilja finns det mer kapacitet att hämta. Det är hos mig begränsningen, i tid, har funnits. Med en valp vid vår sida får vi båda anledning att damma av våra ambitioner..
Bilden? Det är originalet av bloggens bakgrundsbild. Trappan på Munsö, fotad med en mobil (Samsung?) typ 2011. Tanken? Dags att reclaim the blog. "Från NKL" är förlegat med en champion och Nordisk Mästare. Nu behöver vi hitta nya utmaningar. Båda två..
