Bortskänkes på Blocket!?

Idag är han ganska billig den där svenska och norska jaktchampionen och nordiska mästaren.

Kvalar faktiskt nästan in under Bortskänkes på Blocket, även fast han gör sitt bästa för att charma mig just nu, bär runt på sin kanin här hemma och kråmar sig vid mina fötter under köksbordet.

Händelsen? Ja, gissa... 

Konsekvensen? Promenader i koppel alternativt lös under kontroll med en radie på max 15 meter från mig.

Orsaken? Helt och hållet mitt fel. Jag borde stävjat det där beteendet för länge sedan. Två månaders träningsuppehåll har inte gjort saken bättre. Avståndet till mig har blivit större, nonchalansen total och åtlydnaden extremt selektiv - faktiskt oftast först efter "ska bara" a' la den berömda Alfons..

Nu blir det ordning och reda i livet i allmänhet och på promenader i synnerhet. #nolltolerans


Så här söt var han en gång i tiden, närmare bestämt sommaren 2010:

När ska vi åka längd?

Jag som precis känt ett sug efter att plocka fram längdskidorna. Nu regnar det.

Och jag vill inte, verkligen inte alls, vara gnällig och bitter - men med lite minusgrader på det här kommer det bli total hockeyrink utomhus. Så, kan jag be att få beställa lite snö, kyla och riktig vinter. I februari åtminstone..!

I väntan på vintern fokuserar jag på jobb och har dessutom tagit tag i en del måsten och borden på det personliga planet. Från att köpa TV till att prova på sådana där exfolierande sockor för fötterna. Spännande värre, eller hur..?!

På temat spännande har jag haft två enormt givande samtal och möten på just det personliga planet den senaste veckan. Visst har jag sagt att jag är tacksam över livet och det jag lärt - och hela tiden lär - mig? 

Oban då? Jodå, han är vaktmästare i gruppen på dagis och gör tydligen sitt bästa för att skola in den där trotsiga Beaglen.. :) Annars är han nog rätt träningssugen. Nu är det slut på pannkakor och dags att lägga in uppbyggnad av kondition och fysik - samt ta tag i träningen. Vi vet vad som behövs.. Nu gäller det att hitta balansen mellan omedelbar åtlydnad och förtroende för uppgiften, utan att det slår över i frågande eller självständighet åt endera hållet.


Hittade en bild på körsbärskvistar som jag tog våren 2013 som får duga i avsaknad av vinter:

Att tvångsmata en labrador med pannkakor

Vilken härlig vecka!

Det kom äntligen snö och blev vintrigt, vackert, ljust, dämpat - och rent. Nytt kalenderår betyder nya utmaningar - och möjligheter på jobbet och så här tredje veckan in på året börjar de stora dragen falla på plats, vilket är stimulerande och motiverande.

Någon som har haft anledning att vara särskilt nöjd med den här veckan är Oban. Han har fått extra stora portioner toppade med leverpastej och blodmjöl. För att inte säga bokstavligen handmatats med pannkakor, vilka han annars var lite skeptisk till (labrador?!). Och så har han groomats på dagis: trimmats, fönats och kammats.

Allt detta slit med ambitionen att bli av med parantesen i titeln SE(J)JCH. Jag vill ju nämligen drista mig till att påstå att vi inte ska behöva välja mellan jaktegenskaper eller exteriör. Idealet är väl både och, varför antingen eller? Får jag välja vill jag ha en bra jakthund som dessutom är snygg att se på. Ni som följt bloggen vet att jag tidigare yttrat mig vad gäller rasstandard osv. För tillfället saknas både tid och energi att fördjupa den debatten, men jag kommer återkomma till den. Ta bara en sådan praktisk sak som att vi har avlat bort underullen på våra jaktlabradorer. Det blev väl inte så bra? Vilka, om några, behöver underull när de ska hämta änder i iskalla vatten sent i november? Där behöver jaktlabradoren nämnda underull bättre än en showlabbe.

Jag kommer få anledning att återkomma i ärendet, men nu nöjer jag mig med att berätta att dagens officiella utställning resulterade i ett Good. Så om vi läst regelverket rätt ska det räcka för att bli av med parantesen.

Tack bästa Zara för stöd och sällskap. Jag hade nog inte vågat annars.. :) Nu blir det deffning och diet för oss båda och så ska jag berätta lite mer om själva utställningen - och återkomma till min hjärtefråga om vad vi avlar på, egenskaper, utseende och annat.. ;)

Uppdatering

Jag får be om ursäkt för att det är glest mellan blogginläggen. Fast det här är ju en hundblogg och när det är lågsäsong på träningsfronten finns det inte så mycket att skriva om. Från och med nästa vecka ska det bli bot och bättring. Åtminstone med träningen.

Vad har hänt sedan senast då?

I förra veckan kom diplomet för Jaktchampionatet från Norska Kennelklubben och nu är det inskickat till SKK för registrering även i Sverige.

 

 

I helgen gjorde vi tjejer som har jaktlabbar och retrieverträning som gemensam nämnare något så ovanligt som att gå på SPA. Vi brukar ju ses utomhus i ur och skur för att träna och tävla. Tanken på kontrasten med varma bad och mysiga behandlingar väcktes när vi var i väg tillsammans på Stjärnhovsprovet i mörker, kyla och lite mindre komfort. SPA-dagen avslutades med en fantastiskt god middag och rikliga mängder vin i härligt sällskap. Tack bästa ni!

I söndags gjorde vi något så ovanligt som att träna hund. Minsann. Zara och jag hade diskuterat två upplägg som primärt syftade till att pröva Bean. Då uppläggen var jaktliga och då Cattis dessutom var med som skytt med hagelbocken blev det riktigt bra träning. Hur det gick? Ja, men så där, väl.. Vems fel det var? Ja, det var nog lika delar sliten matte och löppåverkad Oban (Bean löpte fortfarande). Fast vi hade trevligt och hundarna fick jobba..! :)

I måndags flyttade vi kontoret. Vi dubblar storleken och flyttar ned en våning till nyrenoverade lokaler i samma fastighet. Tillträdesförbud på kontoret således så jag jobbade hemifrån och passade faktiskt på att gå ut och träna ett pass på lunchen - i ljuset. Körde samma upplägg som dagen innan, fast nu utan skott och sällskap. Hur gick det nu då? Hmmm, så där. Igen. Inte fel på hunden den här gången, heller, utan en lam handler som inte läser situationen och inte agerar. Vill minnas att det var likadant efter träningsuppehållet förra säsongen. Nu ska jag börja med TV-spel för att förbättra reaktionsförmågan. Tillsvidare tröstar jag mig med lite nya produkter i badrummet, inspirerad av helgens SPA..

 

 

 

Planering och förberedelser

Nya året är som sagt igång och därmed pågår planering av kommande träningar och tävlingar.

På söndag startar vi upp med walk up-träning hos Reedsweepers. Helgen därpå är vi också inbokade och utan att nämna alltför mycket äter Oban nu diverse kosttillskott, en äggula samt lite annat smått och gott dagligen..

Årskrönika 2014

Så här två veckor in på nya året är det dags att sammanfatta föregående år i en utlovad årskrönika.

2014 är ett år jag kommer minnas i många avseenden. Oban blev svensk och norsk jaktchampion samt Nordisk Mästare och placerade sig i topp på flera av årets stora Working Test. Att dessa prestationer kom parallellt med livsavgörande beslut som resulterade i separation och skilsmässa, säger en hel del om hans förmåga att kompensera för mina brister och kliva fram och leverera när det verkligen gäller.

Själv har jag, vid sidan av hundträning, funderat mycket över vad som är viktigt i livet, vilka val som kommer av att följa norm, vad jag själv mår bra av och vad jag vill.

2014 har jag lärt mig mycket om mig själv och jag kommer se tillbaka på året med blandade känslor. Sorg och saknad för det som var, men som inte blev. Glädje och uppskattning över det vi faktiskt åstadkommit och allt det goda som finns i livet. Mest kommer jag känna tacksamhet. Tacksamhet för de relationer jag har med fina vänner och mina nära och kära som finns där både i med- och motgång. Tacksamhet för mitt jobb med spännande utmaningar och härliga kollegor. Tacksamhet för det jag får uppleva både privat och professionellt med möten, resor, träningar, tävlingar och jakter. Och mest - tacksamhet över världens bästa hund, min finaste Oban. Utan honom vid min sida hade det här året varit avsevärt mycket tuffare - han är bättre än all terapi i världen!


Vad jag kan konstatera när jag gjorde denna sammanfattning av året är att bildkvaliteten är urusel som en konsekvens av att jag alltmer sällan fotograferar med kamera. Håll tillgodo - här är vårt 2014:

[Tillägg: varje tävling beskrivs i detalj vad avser upplägg, resultat, domare, deltagare etc. i separata inlägg på bloggen, årskrönikan utgör endast en överblick av årets stora händelser. Se länkar till de stora tävlingarna för mer information.]


JANUARI
Januari var en mellanmånad träningsmässigt i en mörk period när det bara går att träna på helgerna. Vi tog farväl av en stor människa vid en fantastisk minnesceremoni och kort därpå uppstod ännu en tragedi. Obans mamma Alli fick komplikationer under valpningen och både hon och valparna förolyckades. Tung start på nya året, framförallt för Yvonne med familj, men även för oss som hade hoppats på ett halvsyskon till Oban som ny flockmedlem här hemma.

Alli på Brunnsholm

Ingen lillebror i år, vilket det säkert var någon mening med. Nya planer smids..
Här Oban själv som valp

FEBRUARI
Även denna månad var en mellanmånad träningsmässigt. Vi hade en superträning hos Reedsweepers, där Oban inte satte en tass fel trots svåra utmaningar. Därefter ställde jag av honom helt och varierade vila med promenader. Det här med att ställa av hundar och göra ett träningsuppehåll verkar det finnas olika tankar kring. Jag är van vid att ställa av hästar under träning och tror på upplägget för att låta dem smälta det de lärt sig innan nivån på träningen höjs. Så gjorde vi 2014 och så gör vi även i år.

Istället att träna gick vi på föreläsningar, bl a Kenth Svartberg

Ingen snö den här vintern så bilden är lånad från 2013
Oban på isen utanför Munsö

MARS
Under mars tog vi tag i träningen igen och denna månad fokuserade vi mycket på WT-träning, dvs träning inför C-proven vilka inleder provsäsongen. Upplägg med noggrant utvalda rutor och moment där vi trimmade precision och gav varandra poäng. Nyttigt! Vår gemensamma lägenhet såldes och jag köpte en ny...

WT-träning i vatten - i mars - på Lidingö

Vårtecken

APRIL
WT-träningen fortsatte och Zara och jag åkte dessutom på turné till Meadowlarks i Småland med träning för Roger Philips. Mycket hinder i form av stängsel och murar.. Nyttigt! Rogers filosofi uppskattade vi och honom hoppas vi på att träna för fler gånger. Årets första WT, vår debut i elitklass, gick av stapeln på Lidingö och där kom vi på en andraplats. Tjoho! Vi debuterade på mock trial, Grove Challenge, och fick ett kvitto på vad vi behövde träna på..! Något som även bekräftades under höstens A-prov... :)

Läs mer om vår debut i elitklass på Lidingö WT HÄR

Oban tränar stängsel på Meadowlarks

 

2:a placering på årets WT-premiär och debut i elitklass efter Anna och Ärtan på 1:a plats!

Årets selfie med världens bästa vän tillika födelsedagsbarnet i april

MAJ
Den 1:a maj fick jag tillträde till lägenheten och ägnade därför hela fredagen den 2:a maj åt flytt och att packa upp kartonger. Dagen därpå, den 3:e maj, vad det dags för start på årets upplaga av Eukanuba Competition. En tävling där vi landade på samma poäng som 3:e pristagaren och fick en delad fjärdeplats, vilket jag var väldigt nöjd med sett till nivån på de ekipage som startade med eliten bland både svenska och nordiska hundar. En hel helg var bokad i Mock Trial'ens tecken med privatträning för Keith Mathews, A-provsdomarträning samt kurs för Keith Mathews. Efter denna helg införde vi "Kompassen" som ett regelbundet inslag i träningen, följt av en ny signal för "jaga fritt, du är framme i området". I slutet på månaden drog tjejgänget ned till Trosa för att starta på Tullgarns lagtävling. En härlig helg med mysiga middagar och massa tjejsnack. Katastrof på tävlingsbanan dock. Oban och jag gjorde hat trick i nollor. Och nej, det ska inte hända oavsett, så efter det tog vi tag i en del i vardagen - fast faktum kvarstår: det finns en anledning till att det inte ska finnas löptikar på tävlingar (och det var fler hanar än Oban som var berörda)..

Läs mer om Eukanuba Competition HÄR

Bild från Eukanuba - Oban satte 20 poäng på Roger Philips svåra ruta! @zarawinkler
 

Tullgarn-tjejerna!

Ooops. Det här var året - och månaden - när Oban började sova i sängen emellanåt..

Mycket pyssel och inredning hemma denna månad för att komma i ordning i lägenheten..

 

JUNI
En månad där värmeböljor växlades med 12 grader och regn. Det här var en period med många floppar och mycket frustration träningsmässigt. Sannolikt som en konsekvens av att jag tog vissa konflikter efter löptiksincidenten på Tullgarn i kombination med inlärning av nya moment.. Vi hade en fantastisk träningshelg med apporteringsgänget hos Åza och WT-träningen fortlöpte på hemmaplan. Oban och jag hade en ny flockmedlem hemma på prov, fast av olika skäl valde jag att lämna tillbaka honom även om det var en fantastiskt trevlig bekantskap.

 

Mössa på Linnea i juni säger en del om väderförhållandena...

Kompis på prov..

JULI
Nu var det dags att svinga sig upp i sadeln efter katastrofen på Tullgarn. Därav extra skönt att vinna årets WT på Kybacka med 93 poäng och därtill få "Domarens Ekipage" på en ruta samt göra hat trick i 20-poängare. Puuh! Skönt! Trevligt sällskap därtill med Zara som var med och startade både i NKL och ÖKL. Årets stora konferens med Microsoft i Washington under nio dagar gav mängder av häftiga intryck av ny teknik och nya affärsmöjligheter. Vid hemkomst från USA avslutade vi månaden med att åka till Halden i Norge för att starta på årets upplaga av Retriever Challenge, dit vi åkte med Yvonne och Linnea. En tvådagars tävling, i extrem värmebölja, där Oban placerade sig på 9:e plats totalt, slagen av Nordens bästa och mest namntunga ekipage. Ett resultat jag var väldigt nöjd med sett till att det enbart handlade om detaljer och precision i handling för att kvalificera sig för toppen, vilket helt ska tillskrivas mig och min brist på erfarenhet.

Läs mer om starten på Kybacka WT HÄR samt om Retriever Challenge HÄR

Tre 20-poängare och vinst i Elitklass på Kybacka WT fick kompensera för katastrofen på Tullgarn @zarawinkler

På Kybacka WT fick vi även Domarens Ekipage och 20 poäng på rutan med vattenmomentet.

Vy över den stora festkvällen på årets WPC i Washington
 

30 grader varmt på Retriever Challenge - här Linnea som duschar hundarna.
Oban levererade värmen till trots under två dagars tävling och placerade sig bland topp 10 bland eliten i Norden.

AUGUSTI
Fortsatt värmebölja så Oban, Braith och jag tog sommarlov och semester på bryggan på Åland en vecka. Här laddade vi i hettan och tränade vattendirigeringar samt stora landsök med dummies för att trimma inför de sista B-provstarterna. Därefter gjorde vi en roadtrip upp till Alfta tillsammans med Yvonne och Linnea där Scott tog sin 3:e och sista 1:a i EKL, grattis! Oban tog sin femte respektive sjätte raka 1:a och var därmed också klar med starterna på B-prov. Vilken helg! Vilket häftigt prov, som var upplagt väldigt jaktligt över flera såtar och med autentiska situationer. Wow! Månaden kröntes av andjaktspremiär - vilken lycka!

Läs mer om dubbelprovet i Alfta HÄR

Badpojkarna Braith och Oban, på bryggan

 

Och jag själv på samma brygga. Vilken sommar!

Domarna framför "viltparaden" efter provet i Alfta. Vilket prov!

Och andjaktspremiär! Vilken höst!

SEPTEMBER
Denna månad präglades totalt av jakter och A-prov. Det senare en tävlingsform som visat sig vara svår att kombinera med just jakter i den mening att Oban är en stark och självständig hund. Hösten har visat att vi behöver träna på ett helt annat sätt än inför B- respektive C-prov och vi har dragit lärdomar av starterna. Exakt hur mycket lärdom och om alla besvikelser kan ni läsa om i enskilda inlägg.. :) Sista helgen i september var jag kommissarie på B-provet i Stjärnhov och tjejgänget ställde upp som funktionärer. Ett roligt dygn med fantastisk gemenskap och väl fungerande logistik resulterade i ett väldigt väl genomfört och bra prov. En tjänsteresa till Seattle i slutet på månaden var ett välbehövligt avbrott, som gav inspiration både till jobb och träning.

Härliga jakter med härliga människor i härligt väder!

Riktig brittsommar hela hösten! Inte en andjakt i annat än sol måste vara rekord!

Domare och pristagare på provet i Stjärnhov

Världens bästa sushi i Seattle

Och lite jobb också..

OKTOBER
Fortsatta jakter och A-prov där tidigare slutsats om självständighet och styrka samt behov av att ändra träningen bekräftades och befästes. Jag fick dessutom möjlighet att vara kommissarie på ett A-prov, vilket gav bra erfarenhet och värdefulla insikter från sidan av, som icke startande. Vi åkte till Nordiska Mästerskapet, Nordic Retriever Championship, i Norge med dålig självkänsla och ett självförtroende totalt i botten. Efter tre nollor på A-prov och prat om att det inte var Sveriges bästa hundar som tagits ut för att representera Sverige i mästerskapet, var min prestationsångest inför start total. Något Oban kanske kände av för han gick in och levererade på max. Som enda hund med 1:a pris på både lördagen och söndagen där han därmed tog två av de totalt fem 1:a pris som delades ut - bland inte bara Nordens, utan Europas bästa hundar (då danskarna vann årets upplaga av IWT) - var han enastående! En insats som räckte till att gå som segrande ekipage i finalen efter avslutande run off mellan två hundar och därmed erhålla titeln Nordisk Mästare 2014. Bästa hunden! På hemmaplan blev vi firade av bästa tjejerna Zara och Linnea, fick presenter av både dem, Annika och av uppfödarna m fl - stort tack till er alla för uppvaktningen :). Vid A-provstarten i slutet av månaden fick Oban ett 2:a pris vilket tillsammans med tidigare erhållna 1:a pris på B-prov resulterade i titlarna svensk och norsk Jaktchampion. Tjoho igen!

Läs mer om Nordic Retriever Championship HÄR

Avlämning på NM @A-K Olsen

Prisutdelning på NM @A-K Olsen
 

Oban och jag blev bortskämda med presenter och uppvaktning efter titlar och prestationer!

NOVEMBER
Årets sista A-prov räckte till en finalplats tillsammans med två norska ekipage. Fast prismässigt bara till ett 2:a pris. Också en lärdom från vår A-provdebut under säsongen: det räcker inte att gå till final och hänga kvar till sista apporten för att få de bästa valörerna, allt kan verkligen hända på just den där sista apporten.. :) Därefter en månad följt av mycket administration för att komma i kapp både privat och professionellt.

Nya tävlingar. Nya persedlar. Det här är väl ingen materialsport..?



Årets sista provstart på Sundsta där vi hängde med till finalen

DECEMBER
Efter sista starten ställde jag av Oban för ett längre träningsuppehåll. För egen del var jag helt slut efter många tidiga morgnar, ett antal mil (kanske 2 000?) och långa dagar ute i solsken och regn på träning, tävling och jakter. Härliga stunder och underbara upplevelser, fast ibland behövs vila och återhämtning. Det mest spännande denna månad var därför den nya bilen. En Audi Allroad med fyrhjulsdrift gör oss rustade för nya äventyr 2015!

Beviset!

Som jag tjatat om ett antal gånger vid det här laget är jag mest stolt över vägen till jaktchampionatet med nio (9) raka 1:a priser på B-prov. Mer detaljer om starterna kan ni läsa om under Meriter KLICKA HÄR

Och nu då? Vi ser fram emot 2015 med stor tillförsikt. Ambitionen är att komma till start på olika A- B- och C-prov i Norden under året och en del aktiviteter och datum för träning och tävling är redan fastställda. Höstens A-prov har givit vid handen vad vi behöver fokusera på och träna på inför kommande starter, vi är ett väl sammansvetsat team som tränar tillsammans där vi har samma filosofi och fokus - så nu har vi massor att ta tag i efter rådande träningsuppehåll..!

Nytt år - nya möjligheter!

I väntan på vinter..

Rejäl tur med Annika och Zingo igår kväll, så idag fuskade vi lite. Jag har varit i Göteborg över dagen och var helt slut vid hemkomst. Förvisso tidigare än förväntat, men lika trött ändå.

Dagens promenad tarvade, trots endast 30 minuter, en sanering och dusch efteråt. Jag skulle ju köpa den där Outdoor Slush Combat ju. Fast jag har inte slutat hoppas än..

I väntan på kyla, snö, is, sol - och vinter - lägger jag ut en favorit i repris från den härliga vinter vi hade 2012/2013.

Träning, tänder och trettonhelg

Åter efter en helg i Oslo och två intensiva lediga dagar på hemmaplan.

Har inte varit som turist i Oslo tidigare, utan bara flygit in för möten, konferenser och middagar där jag bara sett kontor, arenor, restauranger och hotellrum, så det var trevligt att få se staden.

Som bjöd på fint väder dessutom, bara det.. :) Här operahuset i skymning.

Nu låter min dator meddela att Windows startas om inom 10 minuter så jag väljer att avsluta det här inlägget dessförinnan.

Träning både måndag och tisdag. Igår med Linnea, Lovisa och Zara på Lidingö och idag med Zara söder om stan. Nöjd med Oban efter träningsuppehållet - dessutom med kraftig störning av löptik båda dagarna, då Bean är på ca dag 5-6, vilket är tydligt men inte märks på Oban i arbete. Bästa killen!

Har därtill hunnit med att gå till tandhygienisten och tvätta bilen. Nytt år och rent hus, eller? Nu är det dags att städa här hemma också.

Årskrönikan? Den kommer...

Har massor av bilder från träningen igår där vi nyttjade höjd- och terrängskillnader på en väldigt kuperad golfbana. Lägger inte upp bild på något av områdena, för denna var roligare. Tre trötta tjejer i backen. Det är jobbigt att köra kompassen a'la Keith Mathews i branta backar :) Tack för en trevlig träning tjejer!

Att inleda året i väster..

Igår blev det av naturliga skäl en riktig slappardag.

Vi tog en lång tur före frukost och gick längs med vattnet på lantliga Borgmästarholmen (spanade in några gärdesgårdar i vinkel där det går att göra bra upplägg för hinderträning..) Sedan blev det faktiskt några, vilket inte är helt vanligt, timmar i soffan med för att läsa ut Gone Girl i skenet av massor av stearinljus (i ett försök att skapa lite stämning trots vädret med 5 grader och regn).

Nu är det packat och klart för avresa till Oslo över helgen. Bästa hunden ska vara hos bästa husse. Jag har lite dåligt samvete för att lämna bort honom nu när det är som lerigast och skitigast där varje promenad tarvar en sanering..

För, vad hände med kylan? Vintern - kom tillbaka. Du är saknad!