torsdag 29 augusti 2013

Gods och gårdar

Eller för den delen andjakter på fina gårdar. På tisdagen fick vi förmånen att vara med på ett för mig nytt ställe.

Värdefullt och givande att komma ut på en första riktig jakt för säsongen! Jag är nöjd med Obans arbete och stadga. Han tog linjer fint och sökte effektivt. Dock uppstod en för oss helt ny situation. Dels i den mening att vi sällan - aldrig - har tränat sök och då särskilt inte med flera andra hundar ute där förarna blåser inkallning, stopp etc. Oban kom in flera gånger på andras inkallning, tog deras stoppsignaler etc. Förutom att han blev störd i sitt eget arbete blev jag lite bekymrad över eventuell påverkan på den fina dirigerbarhet och följsamhet han visat senaste tiden. Han kom ju in och frågade mig på andra signaler vilket blev lite tokigt. Känns som om det finns risk för att han slutar lyssna när det väl gäller a' la "Peter och vargen". Får hoppas att det blir en ny erfarenhet och att han lär sig lyssna till enbart min pipa.

Tack alla inblandade för en trevlig och givande dag. Ett särskilt tack till jaktledare och apportöransvarig för en väldigt välarrangerad jakt! Och tack för att vi fick möjligheten att vara med!!


På onsdagen var det hundträning arrangerad av Kennel Thorsvi. På första såten inledde vi med passivitet på linje under skytte. Här föll endast en fågel i vår del av dammen, men det kom flera uppflog och gick ett antal skott så det blev bra träning med konkurrens på linjen. På efterföljande sök tog Oban in ett par änder. Efter en lunch, som intogs i välbehövlig skugga för även denna dag var varm, fortsatte vi till nästa såt. Här föll desto fler fåglar. Vi tog in några skammade under skyttet, därefter valde jag att nyttja att det var just en träningsjakt genom att skicka till anvisade områden medan de andra sökte av markerna.

Här uppstod två situationer jag inte var helt nöjd med. Jag hade markerat en fågel som föll bakåt, som Oban inte sett och valde att skicka dit. Oban tog linjen fint och följde upp vittringen nogrannt. Han jobbade bra och tight i området, men fick ingen utdelning utan bytte mark. Jag skickade tillbaka honom flera gånger och gav närsökssignal. Efter ihärdigt arbete får jag information om att den fågeln redan har plockats in. Suck. Här tar han en fin linje, jobbar riktigt bra - och så är det tomt :(. Träning som det var satte jag undan Oban. Jag löste upp övningen genom att rigga samma situation så i slutändan blev det väl bra. Men ändå :(

Riggade ytterligare ett dolt område, skickade och fick ett perfekt resultat. Varvade med något mindre sök och ville sedan avsluta med en vattendirigering. Här blev det ett riktigt joystickande :( 

Här är en väldigt förenklad skiss:
Vattnet bestod av två dammar som åtskiljdes av fast mark på ca 10 meters bredd. Linnea och jag stod ute på "spången" mellan dammarna och Scott sökte av stranden längs den högra dammen där han hittade en krypand. Innan vi lämnade området bad jag Linnea droppa dolt i kanten mot den vänstra dammen (spetsen på pilen). Sedan gick jag till pilens start varifrån jag skickade Oban ut över vattnet, totalt avstånd cirka 50-60 meter. När han precis är framme kommer en fyrhjuling körande på "spången". För att de inte ska krocka stoppar jag Oban i strandkanten innan han kliver upp på "spången". Därifrån skickar jag ut när fyrhjulingen passerat. Då stod han precis i vittringen från den skammade krypanden han nyligen sett Scott plocka upp i samma område, så jag fick jobba för att få honom att gå just ut och inte söka av strandkanten. Samtidigt kommer tre apportörer med hundar gående på "spången", de stannar precis innan området. Efter diverse försök med "stopp", "ut", "sök" kom fågeln in - men det var ett riktigt joystickande och kändes inte alls bra :( Om jag ska försöka se något positivt så tog han linjen över vattnet fint. Han var dirigerbar, fastän han fick inte direkt utdelning. Och han hade ett antal störningar med vittring i vattenlinjen, fyrhjuling, människor och hundar i området. Ursäkter - eller hur?! :) Men, men. Vi lägger den till handlingarna..

Även här, tack till alla inblandade för en trevlig dag!


Sammantaget har dessa två dagars jakter satt griller i huvudet på mig.. Går det att fullt ut kombinera praktiska jakter med starter på B- och C-prov tätt inpå varandra? Rentav även A-prov. Klart att det gör, det finns det många som bevisat. Men hur gör de? I alla  provsammanhang premieras dirigerbarhet och att med få medel kunna styra hunden med precision till ett anvisat område, medan en vanlig jakt med stort fokus på eftersök snarare gynnar hundens självständighet. Att söka av mark och jaga fritt utan förarstöd.

Det gäller väl att hitta en balans som fungerar just för den enskilde hunden. Här är jag alldeles för oerfaren med endast en handfull jakter, två starter på B-prov och ett par Working Test i bagaget. Det ska bli en intressant höst med avseende på att se vilken påverkan de praktiska jakterna får på lydnad och följsamhet och hur det går - för oss - att kombinera disciplinerna. Jag får pröva mig fram. Målet är att starta på A-prov så vi behöver hitta en modell som fungerar för oss. Och framförallt - det är ju för jakterna vi tränar som vi gör, det är ju där hundarna verkligen är i sitt rätta element! Dem vill jag gärna fortsätta med - och kunna tävla samtidigt.





3 kommentarer:

  1. Joru.. Hehe igår skulle jag som avslut på en lång jaktdag med bara apporter där hon fått jobba självständigt) avsluta med och impa på skyttarna med en dirigering.. Ehhhh dirigering what? sa Pejla.. haha
    Pinsamt..

    Men som ursäkt har jag ju inte tränat så mycket och det var en i slutet på dagen.. hehe men pinsamt vare. Jag kallade iallafall in henne och lät Braith hämta duvan i stället, snopet..

    "Tyvärr" kom det tre fåglar till när vi skulle gå som Pejla fick hämta - åter med självständighet..

    Jag brukar inte styra och ställa under jakt, jag låter henne gå och jobba självständigt utan "krav" för att hon är en hund som behöver det.

    Förra året var vi på Kkl kurs hos Birgitta. S-W, det var som en riktigt Kkl under jakt, och Pejla var hur lydig som helst. Så jag tror på nåt sätt att dom känner av. Vi stod på linje som på träning, och hon lydde minsta vink, sprang förbi fåglar som föll runt henne när jag skickade henne på en dirigering.

    Men om det inte skulle gå att kombinera skulle jag välja att enbart jaga - alla gånger!



    SvaraRadera
  2. Jag tyckte också det var svårt med jakten när jag bara hade en hund. Är man på jakt är man där för att göra ett jobb och då ska fåglarna in... Lätt att man skickar sin hund för mycket och självständigheten tar över ordentligt. Det är lättare nu när jag låter J jobba rätt så fritt och därför kan låta B få lämpliga apporter där jag kan kräva mer lydnad. Oftast apporterar jag mest på efterapporteringen med B, då kan man ta sig tiden och vara mer noggrann.

    /Märta

    SvaraRadera
  3. Zara, vi får hoppas att de håller isär jakt och prov. Det är säkert så. Skönt att höra att fler har självständiga hundar. Märta, håller helt med - på jakten har vi ju en uppgift och ja, det vore bra med en hund till! :)

    SvaraRadera