Att vara konvalescent



Förvisso ingen jakt, men det kanske har sina fördelar att vara konvalescent i det att jag fått mycket gjort hemma idag. Måste dock medge att ingreppet gör mer ont än vad jag förväntat mig. Har ändå satt åtminstone fyra skruvar där de bokstavligen borrar i käkbenet för att fästa implantaten och det här känns betydligt mer. För att inte tala om hur svullen jag är. Mycket värre än igår, min vänstra hela ansiktshalva från panna till käkben är tjock..

 

Tur att kunna pyssla hemma således, med några avstickare för att hämta och köpa saker. Det här har jag hunnit med: 

• Hämtat och monterat (lite väl mycket terapi för min del..) handtag på köksluckorna
• Vattnat och planterat om blommor (dags att göra om till höst i balkonglådorna snart..)
• Tvättat handdukar och lakan samt sommarkläder som ska stuvas undan
• Rensat ur badrumsskåp och gamla necessärer (befriande att slänga saker!!)

samt gått med Oban ett par rundor - och till och med tränat! Vi körde några linjer med störningskast på inflygningen när jag ändå var förbi Blomsterlandet. Varierade synliga områden med dolda och stämde av signaler med bra resultat. Min finaste prins!  

Nu ska jag ta en lite längre sväng för att komma upp i 12 000 steg, sedan ska jag kolla V75 och se när miljonerna rullar in..!

 

Väldigt mörk bild och dålig kvalitet, men ett bevis på att vi
faktiskt tränade lite. Området som Oban är på väg in från är vid
det solitära trädet där den gula vallen gränsar mot mer grön vall.