Har ni spelat golf? Om ja, känner ni till känslan när bladet på järnfemman får iväg bollen +150 meter med ren teknik, utan att det krävs varken kraft eller ansträngning. Ni känner till den känslan - och den frustration som kan uppstå när resten av bollarna i hinken går kort, slice'ar osv. är säkert också bekant. För att inte tala om att duffa eller toppa, dvs inte ens få i väg bollen från mattan på rangen..
På samma sätt är det med apportering. För mig åtminstone. Jag vet vilken känsla som uppstår när Oban låser vid ett mål på en dold dirigering, går rakt ut, håller linjen trots terrängbyten och långa avstånd - för att ta hem dummyn direkt, utan krångel och stök. Samma känsla som ger 20 poäng vill säga.
Enkelt och rent, utan kraft eller ansträngning.
Att jag därför blir frustrerad vid de där andra tillfällena har således bara med mig själv att göra. Jag jämför mig inte med andra ekipage, utan strävar efter den där känslan som infinner sig när allt är lätt och enkelt. Som de där rena träffarna när järn möter boll, när bågen blir hög, riktningen rak och längden perfekt.
Då är jag nöjd! I jakten på känslan kommer ni säkert se mig bli både bitter och besviken bitvis. Minns då att det är - min - egen jakt på - min - egen känsla och att jag inte jämför oss med er eller andra.
#nirvana #perfektion #otålig #20p
Bild: titleist.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar