Viltspår!

Idag var det dags för viltspårkurs igen. Kul!!

Platsen för dagen var Myra sandtag på Munsö, med fördelen att det var relativt tunn undervegation. Men desto mer kuperat.. Och ganska mycket ungskog som framgår av bilden..

Vi började med att lägga spår åt varandra. 150m, vinkel, 100m, vinkel, 150m med bloduppehåll på 15m, vinkel och sedan ytterligare 100m.

Innan vi kom hade instruktören förberett tre platser med "viltolyckor", så medan spåren fick ligga till sig gick vi ut på dessa. Hundarna fick själva ta upp spåret från vägrenen och leta sig in till "sårlegan". Succé direkt, Oban visste precis vad det handlade om när han fick på sig selen. Och var väldigt nöjd med sig själv när han hittade klöven!

Efter lite väntan var det dags att gå ut på stora spåret. Vid det här laget hade Oban byggt upp en stor förväntan, plöjde ned nosen i backen och satte fart. Lite väl hög fart och inte alls anpassad till terrängen, med resultatet att jag hängde som en vante längst bak i linan. Linan som dessutom är för tunn och både bränner i händerna och trasslar... Efter några stopp för att reda ut Obans ben och/eller sly ur linan hittade han fram till klöven och var jättenöjd.

Myra sandtag bjöd på rejält kuperad och utmanande terräng..

Såg lite samma tendenser som i början när han skickades på sök med kallvilt. Han går upp lite för mycket i varv och har för hög fart, vilket gör att fokus på uppgiften blir lidande.. Förhoppningsvis lugnar han sig med lite rutin och erfarenhet, det har han ju gjort med söket.

Efter spåret la vi ett nytt, denna gång lite enklare som ett U med 75x75x75. Därefter fikade vi innan det var dags att gå ut. Hade tänkt bromsa upp lite mer denna gång. Men jag hade inte en chans! Oban satt och skakade av iver när jag satte på selen och visade på spårstarten. Sedan var det full fart! Han har full koll och går verkligen med nosen i marken, men blir störd när jag ideligen måste bromsa upp och stoppa - vilket är ett måste för det går inte att hålla samma tempo! Vid stopp vänder han sig och liksom undrar "varför stannar du, jag har ju koll, vi ska hit - skynda dig!". Och det ideala vore att inte behöva stanna, men det går inte att hålla undan sly etc. från den tunna och trassliga linan i den här farten. Fram till klöven hittade han så klart, men det blir lite stökigt på vägen dit med allt strul... Mitt fel!

Till nästa helg får det bli ny lina och handskar till dess att vi fått ned farten. Det blir nog bättre om det går att hålla ett jämt motstånd i linan istället för ryck och slit som idag. Fler saker som behöver köpas in är en ny väst, då den befintliga har släppt i sömmarna vid midjebandet..

Genomgående har jag fokuserat på att vi ska ha kul och undvikit korrigeringar helt. Avslutade med att gå en timmes promenad i omgivningarna och lekte lite kurragömma.

Oban såg nog några spöken i skogen...