onsdag 1 februari 2012

Inkonsekvensens baksida

Dagen till ära, med snö och minusgrader (äntligen "Rysskyla"!!), delar jag med mig av en bild från Åre:

Oban på Förberget, december 2010

På väg hem från dagis gick jag och funderade över hur denna monolog på bloggen kanske kunde utvecklas till dialog. I den mening att dela erfarenheter - och få råd och rekommendationer för att få ett ömsesidigt utbyte. Har sett på "riktiga" bloggar att ägaren ofta ställer frågor - och får mängder av svar och tips i kommentarsfälten. Den konkreta situationen på väg hem från dagis idag handlade om det här med att gå vettigt i koppel. Jag inser att vi varit långt från konsekventa. Vilket straffar sig i perioder som dessa med halt väglag. Hela vägen hem stannade jag så fort kopplet blev sträckt. Det tar ju onekligen lite längre tid, men det ger omgående resultat. Men hur troligt är det att jag kommer fortsätta på de sträckor vi ska transportera oss från A till B...?

Inte helt överens på vägen hem alltså - vilket ändrades fullständigt när jag stoppade ned några mini-dummies i fickan och gick ut en sväng för att träna! Började med att stå på en kulle och köra markeringar med 1:an som övning. Ganska svårt att markera med små föremål och i halvmörker, men han spikade samtliga. Satte sedan Oban i mitten av de figurer i form av traktordäck som finns i lekparken (har skrivit om dem tidigare) och körde sedan tecken klockan 9, 12, 15 och 18. Körde igenom två varv helt felfritt, varvid jag satte undan Oban och lade ut dummies dolt. Gjorde varje klockslag dolt och det satt lika bra då.  Gjorde "UT" två gånger för säkerhets skull, då ordet inte har suttit alla gånger tidigare. Avslutade med linjetag mot ett dolt område. Inte helt perfekt linje, så där fick jag ta hem ett par gånger, men sedan fina avslut med stopp/tecken/närsök och träff.

Så nu är vi sams igen :) Hann träna lite själv också på den för ändamålet införskaffade bollen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar