B-prov på Åland

Fredag eftermiddag åkte vi till Åland. Härligt med lite långhelg efter en hektisk period på jobbet den senaste tiden. Vi hade anmält till Ålands Retrieverförenings Nybörjarklassprov på lördagen. Då det har varit lite sisådär med stadgan senaste träningarna fick Mattias följa med ut på kalhugget efter middagen på fredag kväll för att bistå med några skott och markeringar.

Lördagen vaknade vi till en härlig höstmorgon. Under dagen blev det riktig högsommarvärme, men morgonen var sval och klar. Vi anslöt till provplatsen i god tid och möttes av några bekanta ansikten och släktingar. 10 startande hundar, varav två tollare från Finland, vi från Sverige och resterande ekipage från Åland.

Sedan tidigare kände jag till att det finska NKL-provet innehåller släpspår på 150 meter. Men jag blev något förvånad när domaren gick igenom provupplägget och beskrev momenten dubbelmarkering och dirigering. Båda på vatten..! Och ja, det gjorde mig ganska nervös också.

Provet började med ett skott mot sökområdet och instruktionen att skicka på sök. Oban kom snabbt in med den första kråkan. Därefter gick vi ned till strandkanten och jag fick direktiv att skicka Oban på ett linjetag mot en sten vid stranden på ön mittemot. Förvisso bara ca 30-40 m, men vi har ju inte tränat på dolda linjetag.. Jag hade sett på de två ekipage som startade före oss och var noga med att Oban fokuserade rakt fram innan jag skickade, lite längre åt vänster, då vinden kom från höger. Han gick ut fint över vattnet och på stranden fick han truten i näsan direkt.

Ön där vattendirigeringen låg.

Provet fortsatte med en dubbelmarkering på vatten. Första fågeln landade ut mot tidigare nämnda ö. Den andra fågeln skulle ligga i vattnet efter vassen där vi stod, men landade på land, vilket hördes. Så jag kan inte klandra Oban för att han tog landvägen dit. Kom in fint och gick rakt ut på den första markeringen. Landvägen kanske inte var ett idealt vägval på högre nivå, men han visade att han markerat och tog hem båda fåglarna fint.

Avslutade med att gå tillbaka till söket. Oban tog in fem vilt självständigt och med god fart. Kanske lite för mycket fart för att vara helt effektivt.. Men det räckte för att gå vidare till släpspår. I Finland går bara förstapristagare vidare till spår, vilket gjorde mig nervös igen när det var dags. Vi var tre hundar som gått vidare och de två första klarade spåret utmärkt. Även här var det skillnad från Sverige då spåret börjar ca 10 meter framför platsen varifrån hunden ska skickas. Oban villade bort sig lite i början, men tog upp spåret fint och kom hem med kaninen.

Hade för avsikt att se provet som ett träningstillfälle och en chans att öva med skott och vilt. Vilket det förvisso blev, med moment som ingår först i ÖKL i Sverige, men med skillnaden att hundarna jobbar enskilt istället för i par. Träning eller ej så är det roligt när det går bra - och vi var väldigt nöjda med ett 1:a pris från dagen!

Domarkritik med tolk.

När vi kom hem sms:ade jag Yvonne som ringde upp. Och efter att jag fått beskriva dagens upplevelse berättar hon att de (hon och Alli) har tagit sin tredje 1:a i Elit och därmed blivit SEJ(j)Ch! Jättekul - och otroligt bra jobbat! Imponerande insats av dem båda! Vi är stolta!

På söndagen startade Obans pappa Scotty (Hillus Drake) i segrarklass (Elit). Då Thomas och Scotty sedan tidigare är champions i Sverige och i Norge hade de chans på ett Nordisk Championat. Vilket de klarade galant!

Provet började med en enkel markering där fågeln landade bakom ett skär. När hunden var på väg ut gick ytterligare ett skott och en andra markering föll. Väl inne med den första markeringen gick ett tredje skott följt av en markering. Tydligen hade vissa av hundarna tidigare på dagen svårt att hålla den andra i huvudet och villade bort sig, men Scotty klarade detta moment fint. Därefter följde en vattendirigering där domaren uttryckt att han inte ville att hunden skulle gå upp på den udde som var mest naturlig, utan runda denna. Flera hundar hade problem här och många förare fick gå in och stoppa/räta upp på vägen ut och det var några stycken som ändå hamnade fel. Scotty gick rakt ut och Thomas behövde inte hjälpa till på vägen. Provet avslutades med ett sök som låg över två holmar. Även här arbetade paret snabbt och effektivt. Roligt att se Thomas och Scotty på prov - och fantastiskt med ännu en merit! Grymt jobbat av dem båda! Grattis till NordJCh (eller vad det nu är för förkortning..)



Väderomslag från lördagen. Provet från publikplats. Mitt emellan skären skymtar ett huvud:
Scotty på väg att hämta första markeringen.

Även Fia och Daffy (Bhillowhiz Silver Dawn) lyckades fint under dagen och med sin tredje 1:a (samt en i Sverige) kan de titulera sig Finsk Jaktprovschampion! Grattis!