Senare under kvällen körde vi ett lydnadspass och gjorde de övningar vi fått i läxa. Oban var helt galen från att jag fyllt fickan med godis så första stunden ägnade vi åt att skratta och busa. Han slog knut på sig för att komma in rätt vid sidan och hoppade in ståendes med baken först. Och det gick inte att vara allvarlig eller korrigera honom för jag kunde inte annat än skratta. Efter lite stoj och stim gick det bättre att koncentrera sig på uppgiften. Lite sämre på att stå idag (fortfarande inget kommande, utan jag backar och han ska stanna). Men det ger väl sig..
Härligt med all energi - det går inte att bli annat än glad!
 |
| Jämnstora busarna Arrac och Oban - sommaren 2010 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar