Måndag kväll och dags för Agility igen. Stora förväntningar hos Oban, som till och med gav till ett glädjeskall på väg in till Hundens Hus. Förvisso bara ett (1) skall vid ett (1) tillfälle, men jag hoppas verkligen att han skiljer på situationerna och inte lägger sig till med att låta även i jaktsammanhang. Hur går det att ta ned förväntningarna med bibehållen motivation?
Vi började med att lägga ihop kommandot "framåt" med hopp över hinder, vilket gick utmärkt. Här använde vi skål med godis eller leksak, så det var som ett väldigt kort linjetag fast över hinder. Och nej, egentligen skulle han inte apportera matskålen, men det blev ett litet extranummer till de andra deltagarnas nöje.
Därefter repeterade vi slalom och tunneln, vilket också gick bra. Tunneln satt i sin helhet senast. Nu fick vi börja om och jag fick visa mig på andra sidan, innan Oban förstod att han skulle gå igenom och jag vid sidan.
 |
| Tunneltokig! |
Avslutade med balansbrädan (osäker på namnet). Se bild nedan med en höjd på ca 120cm. Oban jagade upp i full fart. Ungefär mitt på ranglade konstruktionen till och en tass kom utanför. Där uppstod viss osäkerhet, som om han helt plötsligt kom på att han befann sig högt upp på ett instabilt underlag, men med lite beröm var det inga problem att fortsätta. Körde ytterligare två gånger och stannade upp honom medvetet för att stå stilla en stund. Ska bli kul att köra fler gånger!
 |
| Bedrövlig bild, men så här ser ovan nämnda balansbräda ut: |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar