Hat trick - igen!

Ja, vad kan jag säga efter senaste tre starterna. Det är ju ett hat trick i nollor:

• A-prov Elit           - 0:a
• Praktiskt Jaktprov - icke godkänt
• A-prov Elit           - 0:a

Stilig rad - eller hur? :o)

För den som läser raden rätt upp och ned kan det ju, efter sex raka 1:or på B-prov med kallvilt se ut som om Oban inte fungerar på jakt med varmvilt. Något de som sett honom kan intyga att han gör. Lite för bra. Så bra att han inte behöver mig alls faktiskt, utan helst löser uppgifterna själv, helt på egen hand.

Suveränt hos en jakthund, dock en mindre smickrande egenskap hos en provhund. Såtillvida det inte tilldelas apporter som inte omfattar någon större styrning - åtminstone inte på vatten..

Vad hände då på dagens A-prov?

Först kanske jag ska berätta att den huvudsakliga anledningen till att vi anmälde till dagens prov var att vi hade hört att det var fältfågel. Perfekt tyckte Zara och jag som av olika skäl ville undvika långa apporter på vatten. Under veckan hörde vi att det även skulle vara kanin vilket gjorde oss lite brydda, då ingen av hundarna tagit varma kaniner tidigare. Men vi tränade på "runners" i helgen för att lära hundarna ta en löpa samt också möta motstånd i linan och kände oss hyfsat rustade.

Provet inleddes med att vi ställdes upp på rad framför andvattnet. Här kom det några höga flog och resultatet blev endast en nedlagd and, vilket ni säkert kommer kunna läsa mer om på Zaras blogg HÄR. Därefter gick vi över till fältvilt och ställde upp på linje vid sidan av andvattnet. Nu var det vår tur och vi anvisades en fasan som gått ned, dolt för oss, bakåt snett bakom linjen. Oban tog sig ut i området varifrån en fågel lyfte. Han jagade där och jag styrde tillbaka honom till området flera gånger där han tog alla signaler fint, dock utan träff. Efter ett tag fick jag kalla in honom och domarna gick ut i området för att konstatera att det inte fanns någon fågel, utan nog var den som lyfte när han gick ut första gången.

Ny chans och nu på en markering som föll dolt. Oban hade tydligen ändå markerat den och rundade målmedvetet några båtar i strandkanten för att spika apporten. Skönt och beröm från domaren för en fin markering!

Sedan var det dags för vår andra apport. En av dagens totalt fyra apporter på vatten. En lågt flygande fasan som gick ned med dolt nedslag i vattnet. Vi som ville undvika vatten! Maximalt oflyt att vara en av tolv hundar, som får en av totalt fyra vattenapporter. Låg sannolikhet egentligen.. Fasaner sjunker dessutom nästan på vatten. De flyter åtminstone inte lika bra som änder, så hundarna får ingen hjälp av synen, utan måste i princip simma på dem för att få vittring, vilket ställer krav på viss precision. Tydligen..

Dirigering på vatten således. Jag skickade ut Oban som tog en bra linje ut, men simmade förbi på vänster sida om fågeln, fel i vind. Jag blåste stopp - och han stannade! Jag lade höger - och han simmade höger! Wow! Dessvärre fortfarande fel i vind. Här uppstod total handlingsförlamning i handlingen från min sida. Jag misstänkte att en tredje signal på vatten skulle resultera i olydnad och istället för att ens försöka lät jag honom gå till strandkanten. Klantigt av mig, det hade varit bättre att försöka - att gå in och styra, att sträva efter att fullfölja istället för att låta honom flöjta i väg. Efter ett tag var han WAY OFF (det hade sprungit ett gäng spaniels i markerna framför oss och gått en del skott) och Oban jagade glatt vidare längs strandkanten, så det blev dags att kalla in. Här var det tydligen fel på pipan. Igen! Med resultatet att han gick ur hand på andra A-provet i rad.

Jaja. Shit happens. Tre gånger på raken uppenbarligen.

Det var hursomhelst ett himla roligt upplägg med fältfågel. Det hade varit kul att få prova kanin, men vi fick vara med på den inledande walk-up'en och hämta en fasan i alla fall. Jag är nöjd med stadgan, markeringsförmågan, linjer och signaler (förutom inkallning!!!!). Mindre nöjd med min handling - och för dagen - Obans självständighet och inkallning!! Det här med att jaga på jakter och starta på prov är en svår balans så här års..

Dagens totala resultat med en (1) hund till 2:a pris, tre (3) hundar till 3:e pris och resterande 0:or och NC var kanske signifikativt. Inga 1:a pris, CK eller Cert delades ut. Provet och apporterna var egentligen inte särskilt utmanande. Det var begränsat med vilt och uppstod inga situationer med störningar, utan svårigheten låg snarare just i att det var fältvilt utan stöd i markeringar och bitvis knepig terräng med tät undervegetation.

Tack till markägare tillika arrangör, provledning, domare och startande för en härlig dag - samt särskilt tack till bästa sällskapet Zara och Prinsessan Pejla!


Nu tränar vi inkallning med boll till nästa gång det är dags att hoppa upp i sadeln - kanske kan belöning kompensera för brister i respekt..? Här bilder på min självständige Prins. Han har liksom alltid gått sin egen väg och klarat sig på egen hand utan mitt stöd. Här undersöker han frimodigt grannens damm ute på Munsö som valp sommaren 2010: