Träning kennelträff 2012

Jaha, så var det då dags för söndagens träning. En träning jag verkligen såg fram emot efter lördagens katastrof. Men detta var nog den värsta dagen hittills i mitt hundliv! Vid lunch var jag redo att packa ihop och åka hem. Gråtfärdig.

Svårt att säga om det var trötthet efter anspänningen dagen innan, allmän okoncentration (fast den här nivån har jag aldrig upplevt tidigare), en tik på väg in i löp eller något helt annat. Men sett till beteendet skulle jag nästan gissa på löpalternativet. Jag har aldrig sett tillstymmelse till tendens av att Oban prioriterar något annat framför jobb, men nu var det kalabalik.

På förmiddagen gick vi för Margareta Westman, som ställde upp oss på linje. Där varvades enkla markeringar med linjetag framför linjen. Vi avslutade med att jobba i par och varva skottapport som störning med att lägga ned hundarna i ett närsök. Mycket bra pedagogik och trevliga övningar! Om det inte vore för vårt uppträdande. Oban knallade på linjen. Följt av ett misslyckat linjetag framför linjen. Och som grädden på moset klarade han inte av den sista övningen (skottapport som störning och skick på riktat närsök i samma riktning efter stoppsignal). En övning vi har gjort ett antal gånger och har tydligt kvitto på att det fungerar. Men inte idag. Inte för att Oban drogs till störningen, utan för att han - istället för att söka efter en boll i närsöket - stod och slickade på vegetationen..! KAOS!

Tack Maggan - och till dig, om du läser det här, och er andra, ursäkta för mitt gapande.. :(

Jag blir så besviken på mitt eget agerande! Här håller jag på och memorerar övningar och skriver ned dem på bloggen för att minnas och lära mig. Och vad gör jag när jag står mitt i en situation? Tvärtom. Börjar rya åt hunden och krångla, istället för att bara ta hem och börja om. Suck. Mest av allt trött på mig själv således, vilket är den värsta känslan.  Frustrationen bottnar också i avsaknad av orsak - varför betedde sig Oban så här - och viktigast av allt: hur kan jag undvika det framåt?

Bröt för lunch och lät Oban ta ett dopp för att svalka sig. Försökte rasta, då han inte haft ro att göra "Nr 2" sedan kvällen innan. Utan resultat. Satte in honom i bilen och åt själv lunch. Gjorde ett nytt försök att rasta, men han hade - som vid alla andra tillfällen senaste dygnet - fullt upp med att gå med näsan i backen och lukta...

Åkte tillbaka till träningsplatsen för att meddela att jag tänkte bryta, men Yvonne övertalade mig att stanna kvar. Tack. Vi var ju ändå där för att träna. På eftermiddagen skulle vi gå för Tomas Söderström. Även här började vi med att gå på linje. Här korsmarkerade vi följt av ett linjetag mot skott framför linjen. "Plättlätt, det här kan vi", tänkte jag. Men icke. Vimsig på markeringarna och vinglig på linjetagen. Hallå, fick vi 20 poäng på ett dolt linjetag utan skott dagen innan eller?! Hur svårt kan det vara..?!

Gjorde en rolig övning för att testa "UT"-kommandot med endast röst och avslutade med att träna raka linjer mot ett synligt område. Sedan var det dags att åka hem. Äntligen!

Tack till båda instruktörerna Maggan och Tomas för inspirerande övningar och bra råd! Tack till de andra deltagarna - och återigen - ursäkta för mitt lite för verbala hundförande. Jag ska börja läsa min egen blogg och ta del av tidigare lärdomar..! SUCK!

Fina syster Peg!

Och snygga Peg igen!

Förmiddagens träning för Maggan. Walk-up i utmanande terräng!

En sista bild, på Yvonne och Peg, innan jag fick
lägga undan kameran och koncentera mig på
träningen, vilket var nödvändigt...