Jag hade tydligen inte tagit så många bilder under vår krävande promenad på långfredagen. Mest på granar faktiskt och bara en handfull på Oban. (Vad händer med den här s k hundbloggen egentligen?!). Fantastisk miljö med riktig urskog. Ännu vackrare - och lite mer lättillgängligt - när det är barmark. Av bilden näst längst ned och den längst ned framgår lutningen i terrängen, uppåt respektive nedåt. Oban var helt obekymrad av såväl upp- som nedförsbackar och djupsnö. Han njuter verkligen av snön och dyker gärna i den, vilket syns på bilderna av honom.. Matten hade lite större problem med snö till höfterna och skarpa branter, vilket kanske förklarar varför kameran fick hänga runt halsen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar