Working Test på Lidingö

Ingen sovmorgon på söndagen heller, då jag ville passa på att åka till Lidingö och titta på det Working Test som gick av stapeln där. Totalt har jag sett sex prov/tävlingar, varav vi deltagit på tre och jag varit funktionär på ett, så det är väldigt lärorikt för mig att se uppläggen, observera hundförare och hundar samt försöka förstå hur domarna bedömer. Därav ett utmärkt tillfälle att passa på när WT't ändå var i Stockholmsområdet, vilket inte händer alltför ofta.

Tog ett varv på rutorna och mötte Tomas Söderström, Madeleine Flodin och Harriet Almqvist som jag slog följe med, vilket var trevligt och givande. Tack.

Morgonen inleddes i dimma och snö. Här ovan Tomas och Angus på tredje rutan, en enkel markering. En sak jag tar med mig från Tomas är att han visar hunden sin uppskattning efter avslutat moment. Själv tror jag mig vara mer AV (ingen nämnvärd reaktion) eller PÅ (beröm med lek och/eller godis), det vill säga antingen eller, men det enkla - en klapp och några lågmälda ord - kan ju vara nog så uppskattat. Det ska jag komma ihåg!

Också intressant att, efter ganska precist ett år med retrieverträning för egen del, beakta förarnas tecken och kroppsspråk. Det är nog lätt att lägga sig till med olater under träning, som är svåra att få bort i tävlingsmomentet där nerver och annat spökar. Vilket innebär att det kan vara vettigt att fundera över sin handling även i vardagen. Och apropå handling kan det vara värt att läsa igenom reglementet ett par gånger innan start på ett WT. Jag tänker t ex på "Med ett gravt fel bör högst 6 av 10, eller 12 av 20 poäng utdelas. Med mer än ett gravt fel kan högst 2 av 10, eller 4 av 20 poäng utdelas." tillsammans med defintionen enligt:

Grava fel:
•    alltför beroende av föraren
•    dålig kontroll och/eller onödigt störande av mark
•    dålig markering och/eller dåligt minne av kastad apport
•    dåligt fotgående
•    högljudd handling
•    långsamt och/eller initiativlöst arbete
•    orolig på pass
•    slarvig apportering

En del av ovan är ju sådant som ska (borde) sitta i ryggmärgen oavsett om det är träning eller tävling. Men det var det där med att få erfarenhet, lära sig att läsa hund - och lära sig att föra hund. Vilket jag tränar på. Det är ju som sagt jag, och inte Oban, som behöver gå på kurs.

Ovan två bilder på Madeleine och Drake, en riktigt duktig Scottyson, som säkert slagits om pallplats om det inte vore för en olycklig nolla. Längst ned Tomas fina Angus, som med välförtjänade 92 poäng landade på en femteplats i NKL-klassen. Gratulerar!

Avslutade dagen med att följa med Linnea och Scott som gick i öppen klass där de slutade på hela 82 poäng och en sjunde placering i ÖKL-klassen. Grattis, bra jobbat!

Till sist en bild på Märtas fina Bosse, som debuterade (tror jag?) på fantastiska 92 poäng och en fjärdeplacering i NKL-klassen. Gratulerar även till er! Kommer inte på vad de kattdjur heter som brukar stå i denna ställning på den afrikanska stäppen, men har hört att moster Weasel gör likadant :)