Härliga helg!

Undrar hur många inlägg jag har med den rubriken? Hursomhelst lägger vi en väldigt härlig helg bakom oss!! Tack alla inblandade för två fantastiska dagar!

Åkte hemifrån i strålande solsken på lördag morgon. Anslöt till ett trevligt gäng och fick förmånen att njuta av en i det närmaste helt perfekt dag! Dirigeringar och styrningar varvades med markeringar och fria sök på varierade marker. Jag var lyrisk när vi packade ihop för dagen!

En dag som fortsatte med en minst lika trevlig kväll med ett gäng apportörer i jaktstugan på gården. Pizza, vin intogs till skratt så att vi kiknade åt olika anekdoter från hundvärlden.

På söndagen fortsatte apporteringen. Här var jag inte fullt lika lyrisk över min numera helt självständige hund som tackade för skjutsen (nej, inte ens det gjorde han faktiskt!!) och gav sig ut på arbete. Först försvann stoppsignalen.  Sedan inkallningssignalen.

Är ni beredda? Här kommer ursäkterna:

Frånsett det självklara faktum att varje jakt drar igång Oban mer och mer i kombination med att jag faktiskt inte styrt honom på jakter tidigare, utan stannat vid markeringar, anvisningar och sök finns det några förklaringar (ja, ursäkter):

• Förberedelse. Jag kan inte direkt påstå att jag förbereder Oban på samma sätt inför en jakt som inför prov. Snarare tvärtom. Det är samling med genomgång, fullt fokus på att få koll på läget och ta med alla prylar (ja, det här är en materialsport av rang) följt av transport till markerna. Lärdom till mig själv: Gör likadant på jakt som på prov: samla ihop, ta kontakt och förbered både Oban och mig själv på uppgiften. Kommer förhoppningsvis med lite mer rutin, när jag kan slappna av i situationen.
  
• Stoppsignal. Jag vet att Oban kan se en markering gå, att jag kan skicka honom och blåsa ned varsomhelst under sträckan med en (ja en som i 1) stoppsignal. På dummies. På kallvilt. Men inte under skytte när det ligger skammat 20 meter längre ut i vind. Tydligen. Rätt prioriterat av hunden. Lärdom till mig själv: Blås inte stopp på prov utan låt hunden lösa uppgiften, är han i rätt område ligger han och jagar och lyckas bra med det själv. Uppenbarligen. Fortsätt träna att skicka på markeringar med stor retning som skott och bollar, blås ned och styr in på annat.
  
• Inkallning. Jag säger som många andra "det här har aldrig hänt förut". För det har inte hänt på träning, på prov - eller på jakt. Oban har alltid kommit in (förutom när vi möter andra hundar och han är lös, men det är inte under träning, prov eller jakt - och ja, det problemet borde vi också ta tag i - men det fungerar med bollbelöning..). Men nu hände det. Jag blåste inkallning. Jag blåste igen. Jag blåste nog igen-igen-igen. Jag kom på mig själv med att låta arg i pipan. Jag ropade. Jag skämdes. Utan att få någon hund i sikte. Till vårt (ja, ansvaret är delat i den här frågan) försvar var det här precis samma plats där Oban kom in ett antal gånger på en annan förares inkallningssignal vid förra tillfället. Han avbröt sitt arbete och kom in och frågade. Han förstod inte varför jag blåste inkallning gång på gång och sedan skickade ut honom. Då. Då var jag fundersam över om situationen som uppstod hade förstört mina signaler, men hoppades på att det var en bra erfarenhet för honom att lära sig att andra förare kan blåsa likadant under arbete utan att han ska störas. Och ja, jag vet att det var en ursäkt. En ursäkt i kombination med att han tydligen (berättade skytten senare) låg efter en skammad. Till slut kom han. Skithunden :) Då går det inte att vara arg, då gör han ju rätt. Lärdom till mig själv: Även här - undvik att blåsa på prov om inte domaren ber om det. Fast - se till att det A.L.D.R.I.G händer igen. Hur? Kombination av allmän uppstramning, ordning och reda samt superdupermegabra belöningar vid varje inkallning. Med start idag.

I slutet av dagen fick jag tillfälle att stämma av både stopp och inkallning igen med möjlighet att belöna med en bra markering, vilket blev perfekt. Så, med det i ryggen och med vetskap om vad vi ska träna på känner jag mig inte alltför förtvivlad inför framtiden. Bra att det hände nu och inte på prov! Hann planera för kommande träningar på vägen hem, men det var innan jag plockade ut en blockhalt hund ur bilen. Nu blir det ordning och reda i kopplet närmaste dagarna och stadgeträning när jag kastar åt de andra imorgon :)


Tyvärr kan vi inte fotografera under härliga helger som dessa. Lite synd då miljöerna är fantastiska, från marker och djurliv till fastigheter. Bjuder på en mobilbild istället:

Hardy - en vanlig dag på jobbet