Öppen träning

Öppen träning på Lilla Träskaten idag tillsammans med Linnea och Scott. Här kommer en beskrivning av dagen som inte är korrläst, då jag har för avsikt att hinna ut på en liten löptur innan middagen (!)..

Gruppen på åtta ekipage inledde med enkelmarkeringar med skottapporter, där vi stod i två rader om fyra på varsin sida av ett dike. Här visade det sig att alla hundarna, förutom duktiga Scott - supermarkören - hade svårt med djupbedömningen. Så även Oban, varvid vi gick närmare och istället spikade. Vilken skillnad det gör med 20 meter hit och dit!

Fortsatte med en variant på rutan av den modell även Iben/Batmoor använde (se tidigare inlägg). Vi vallade in linjer rakt ut samt vänster och höger. På målområdet rakt ut lade vi tre dummies, på vänster respektive höger låg det en dummy. Sedan körde vi hundarna rakt ut hela vägen, följt av rakt ut/stopp/vänster. Rakt ut hela vägen igen, följt av rakt ut/stopp/höger. För att avsluta med rakt ut hela vägen. Bra att de fick ta hela linjen flera gånger för att undvika att de stannar och börjar fråga! Oban tog vänstertecknet bra, men på högertecknet gick han först vidare rakt ut och sedan snett åt höger. Där valde jag att ta hem hela vägen, blåsa stopp på nytt och lägga ett högertecken. Jag vill inte börja joystickföra, utan bättre att träna det vi tränar - dvs i detta fall: stopp och högertecken. Vilket blev väldigt bra!

Därefter fortsatte vi med en övning på linje. Hundarna 1, 2 och 3 fick i följande ordning: 1: direktmarkering, 2: linjetag mot målområde, 3: dirigering mot minnesmarkering. Markeringarna gick med skottapport som en dubbelmarkering. Oban började med dirigering mot minnesmarkering, vilken han spikade. Fortsatte med linjetag mot målområde där han också gick i en rak linje rätt in i området där han tog hem en dummy fint. På direktmarkeringen hade han lite tur. Varken han eller jag såg nedslaget, som gick in i skogsbrynet upp i en slänt, men han gick ut fint i området. Sedan oklart om han tog vår eller om han tog en som låg kvar sedan tidigare, men han fick snabbt träff och kom in.

En återkommande olat under förmiddagen var att han flöjtade lite med blicken på väg in och inte hade samma tempo som på väg ut. Gissningsvis är detta en konsekvens av att jag har tjafsat en del med greppet och avlämningarna senaste månaden. En tanke från idag är att jag ska skilja på att träna ingångar och avlämningar. Där jag vid ingång kan göra något kul, kasta en boll etc. för att få upp tempot. Medan jag skiljer på avlämning och grepp, vilket jag kan träna vid utvalda tillfällen.

Sedan serverades lunch, goda grillade hamburgare, innan det var dags för ett eftermiddagspass på vatten. Vi började med att hundarna fick varsin enkelmarkering på strandängarna. Här blev Oban lite yvig så jag valde att kalla in honom och då fick han den i näsan på vägen in.. Fortsatte till vattnet där vi först fick en enskild genomgång. Jag valde att göra som Linnea och fick en dubbelmarkering följt av ett linjetag ut mot samma område där Peter kastade ut en dummy framför hunden när denne kommit i vattnet. Bra - det ska jag köra mer av!

Fortsatte med att köra hundarna i par där en hund fick en dubbelmarkering och den andra en dirigering. Oban fick se när Peter droppade för dirigeringarna, men dessa hann driva en bit inåt land innan det var vår tur. Vi har som bekant inte övat linjer på vatten och det är verkligen inte samma sak som på land. Speciellt inte här där både gräs och näckrosor spelar hundarna ett spratt. Det var påtagligt att Oban inte visste vart han var på väg en bit ut i vattnet. Han drog ut åt höger och linjen var väl mer zick zack än rak, men med "vänster-vänster-vänster" och glada tillrop fick han hem dummyn ganska bra. Borde blivit godkänt på B-prov och kanske gett 16 poäng på ett WT, vilket får duga mer än väl för första vattendirigeringen bland störningar. Dubbelmarkeringen spikade han båda på! Trots ett antal näckrosblad som stod på högkant! Duktiga, duktiga hund!!

Sammantaget är jag väldigt nöjd med dagen! Vi fick träna på rätt saker - på rätt sätt. Ibland är ju vissa träningar så att allt bara flyter och då brukar jag fråga mig om vi egentligen lär oss något nytt, flyttar gränserna och utmanar oss. Nu fick jag göra om vid några tillfällen, för att få till en bra avslutning och då inbillar jag mig att vi faktiskt får med oss något från träningen. Dessutom skönt att han var fin vid sidan, trots intensivt arbete med mycket skott på linje med hård konkurrens samt vatten, vilket brukar trigga en del..

Tack Peter & Jill för ett väldigt bra arrangemang med givande övningar på fina marker! Och stort tack även till Linnea för sällskap och skjuts!!