Teckenträning

Usch. Jag tycker mig kunna hantera högt tempo ganska bra. Faktum är att jag gillar - och söker upp - adrenalinruset och presterar som allra bäst när det är mycket att göra. Men, när det är mycket både yrkesmässigt och privat, då känner jag av baksidan av myntet. Den här veckan har varit sådan. Jag får inte tiden att räcka till för allt jag vill göra när det kommer till jobb, träning med Oban, träning för min egen del och andra måsten och borden. Därtill kommer sådant som faktiskt bara är trevligt, som det också borde finnas utrymme för.. Jag är medveten om att det uteslutande handlar om prioriteringar och egna val, men det är ändå svårt att hinna med allt. Och nej, att ställa klockan på 04.30 (istället för som nu 05.30) för att hinna träna själv - det är inget alternativ.

Hade egentligen tänkt träna (mig själv) idag, men det fick stryka på foten. Jag valde att träna Oban istället. Åkte till inflygningen och bestämde mig för att köra den övning som kombinerar linjetag, stopp och tecken. Hittade en lämplig plats på en hög timotejvall (allmänning ingen odling). Gjorde som i onsdags på Lilla Träskaten och vallade in linjerna tillsammans med Oban och fick således både syn-, minnes- och doftintryck. När jag var klar kom en Riesen med husse, som vi har träffat några gånger. Vi lät hundarna leka en stund innan jag skulle köra övningen. Nu med publik.

Det var ju bra att det hann gå en stund och det märktes inte alls för Oban satte första linjen perfekt. Skickade igen, blåste stopp och lade på ett högertecken. Oban gick fint ut åt höger, men hittade ingen dummy. Läxa till mig: ha koll på området!! Var osäker själv, så jag fick joysticka runt lite på ett ungefär, vilket kanske inte direkt fyllde syftet med övningen: att bygga förtroende för tecken. Dåligt av mig! Skickade på raka linjen igen, vilket gick utmärkt. Skickade ut, blåste stopp och skickade vänster. Också det plättlätt. Avslutade med att skicka på fulla linjen igen.

Gick på en promenad med sällskapet och fortsatte sedan till ett stort krondike för att Oban skulle kunna svalka sig. Valde därefter ny mark som var lämplig för samma upplägg:

Rakt fram,  vid buskaget i slutet av det nedtrampade spåret cirka 100 meter ut, lade jag tre dummies. Till vänster vid det stora trädet låg en och till höger vid det vita blommande trädet låg ytterligare en. Började med raka linjen, vilken Oban tog prickfritt. Skickade ut igen och här var det som om Oban visste att jag tänkte skicka vänster. Började med höger vid tidigare övning, så det var inte för att jag gjorde likadant igen. Tog hem och rätade upp linjen. Blåste stopp, vänster och fick in den direkt. Skickade på fulla linjen igen, felfritt. Skickade ut igen - och återigen var det som om Oban räknat ut att nu skulle han gå till höger. Tog hem, rätade upp linjen, blåste stopp och lade på höger. Perfekt. Avslutade med hela linjen.

Ovan område ur Obans perspektiv.
Rätt häftigt att hundarna går ut och
håller en rak linje i denna vägg av vegetation..

Hmmm. Får nog fundera på den här övningen, eftersom det verkar som om Oban tänker lite för mycket själv. Kanske ska försvåra och inte ta med honom på de drop jag gör till vänster respektive höger.

Idag bråkade jag inte med avlämningarna, utan fokuserade genomgående på ingångar, vilka jag förstärkte och belönade med boll. Det var lyckat och resulterade fint tempo och fokus både ut och in! Duktiga hund!

Gräsänka i helgen för Mattias seglar Sandhamn Open. Själv har jag en massa måsten och borden att ta tag i under kvällen, med start nu.. Trevlig helg!

Favoriten bland sommarblommor: Lupiner!

Mer blomster i vår hage!